En torsdagmorgon i Huddinge. Ungdomar tar på sig den vita mössan och gör sig redo för något stort. På en förskola gör sig Monica redo för något annat stort. När arbetsdagen är över behöver hon inte längre arbeta för att ha råd att leva. Kramar. Tårar. En fast punkt i tillvaron försvinner. Kvinnan som tagit extra hand om mitt lilla barn de sista åren går i pension. Efter ett långt och hårt arbetsliv. Samtidigt som ungdomarna i de vita mössorna firar att det är deras tur att ta plats.
Någonstans mittemellan står jag och är tom och förvirrad. Solen skiner och det är en fantastisk sommarmorgon.