Bob the Builder must die

Fucking hell! Att sätta igen en dörröppning bör även jag klara, tänker jag. Krävs ju inte så mycket list och finess. Lite regling och tillskärning av gipsskiva, vad kan gå fel? Så vi sätter igång, Camilla och jag. Det skiter sig ganska omgående. OK, att såga till reglarna gick bra. Men sen visar det sig att skruvarna jag köpt har nåt jäkla specialhuvud som jag inte har bits till. Alltså kan vi inte skruva i reglarna ordentligt. Försöker spika, men kröker både spikar och hammare. Double fucking hell! Här är jag liksom hjärtinfarktsmässig.
Men, några djupa andetag och två timmar senare sitter åtminstone gipsskiva på ena sidan av dörröppningen. Jag vet inte riktigt hur, men lovar och svär för mig själv att när den här lilla detaljen är klar (återstår bara väggfix och målning + fondväggstapetsering i vardagsrummet och samma i köket + inköp av ny kyl och frys) ska jag aldrig mer försöka mig på något mer händigt i hela livet.
Jag är inte skapt för den här typen av saker. På något som helst sätt.