Min gode vän trettioplussaren ondgör sig över den svenska förbudsivern och bristen på eget ansvarstagande på sin läsvärda blogg. Anledningen är några människors vilja att få bort otjänliga livsmedel som marknadsförs mot barn med glada färger och barnslig design.
Jag vill påminna om min ytterst ödmjuka lösning på hela KRAV- och hållbarhetsfrågan när det gäller livsmedel:
Sluta märk sjyssta livsmedel och börja märka de andra istället. Vi blir inga hjältar bara för att vi konsumerar kravbananer eller rättvist kaffe. Men, om vi istället upplystes om att en produkt INTE är bra för oss och planeten vi lever på, kanske vi skulle tänka annorlunda.
Skulle du köpa en liter mjölk som var märkt med ”dåligt miljöval”. Eller en banan som var etiketterad ”skördad av underbetald sydamerikan”? Kanske en leksaksbil där det stod ”handgjord av nioårig kinesisk pojke”? Ett flingpaket där det stod att ”denna produkt innehåller jättemycket socker”?
Vore inte det ett bra sätt att arbeta med konsumentupplysning? En vänlig spark där bak för oss som vill ta eget ansvar, men är lite för lata, bekväma och gillar slentrianbeteenden.