Människor som är rädda fattar inte kloka beslut. Människor ska inte behöva vara rädda. Men, nu finns det ju hur många anledningar som helst att vara rädd. Själv är jag rädd många saker. Att det ska hända mina barn något. Att rasister och fascister ska hamna i regeringen. Att ingen tycker om mig. Såna saker. Andra människor kan nog vara rädda för andra saker, eller samma.
Jag går till en psykolog. I terapi. För att få prata med någon. Det gör det lättare för mig att hantera mina känslor. Rädslorna till exempel. När jag får hjälp att tänka blir jag mycket klokare. Då försvinner rädslan. Livet blir lättare när jag fokuserar på det som gör livet bra. Och stärker det.
Ikväll såg jag partiledare för det fascistiska alternativet i Sveriges riksdag. I ett samtal med en psykoterapeut. Samtalsserien Nyfiken på partiledaren i Sveriges Television fortsatte. Det var då väldigt tydligt att rädsla kan föda hat. Då bestämde jag mig snabbt för att min diktatur, där ska det finns oändliga möjligheter för medborgarna att prata med någon. Jag vet inte riktigt hur detaljerna ska se ut, men inser att ett samhälle inte kan byggas på människors rädslor. Därför lovar jag att vi ska ta oss råd att få hjälp, och hjälpa varandra.
Terapi åt alla (som vill). Det är ett löfte. Ett bra sätt att göra oss mänskliga. Troligtvis en av de smartaste investeringar vi kan göra i ett riktigt hållbart välfärdssamhälle.