Månad: oktober 2010

jag har jobbat med kommunikation och samhällsutveckling ett bra tag nu. just idag vill jag sammanfatta mina erfarenheter i en frågeställning.

om vi lägger alla energi på att försöka få alla att uppfatta det vi har som unikt och bra, finns det då inte en ganska stor risk att glömmer göra något unikt och bra? det känns som att vi är ganska många som jobbar så hårt för att människor ska uppfatta saker som bra, så att vi glömmer göra saker som människor tycker är bra.

bilden av verkligheten har blivit viktigare än verkligheten själv. eller?

tittade just på kunskapskanalens nya serie inferno. börjar fundera (igen) på vem som egentligen sätter gränsen mellan vem som är bipolär och vem som är känslomänniska.

åkte till jobbet med tryck över bröstet och huvudvärk. i mitt huvud malde frågan ”varför stressar jag på och skyfflar runt de enda människor i världen som verkligen älskar och behöver mig för att jag ska kunna åka till en plats och göra sysslor vem som helst kan göra och ingen egentligen bryr sig om?”. en dålig start på morgonen med trötta och nollkolliga barn som grundades med en natts riktigt dålig sömn.

nu, lite mer än tio timmar senare tycker jag efter ett par riktigt inspirerande möten att jag har ett fantastiskt jobb. ställer mig och steker falukorv. trycket över bröstet har lättat lite. huvudvärken likaså.

men jag undrar fortfarande vad jag gör och varför?

Dom säljer livet här på krita
Bara du pröjsar kan dom lita
På att du sliter ihop till ränta
dom kan sitta där och vänta
Tills dina knotor tvättas vita

Allt jag äger är ett lån
Allt jag har ska tagas från
Men ingen ränta ingen skuld
när jag ligger där i mull
Tillbaks till det som jag kom från

Allt och alla ska i jorden

Stefan Sundström har gjort den viktigaste låten just nu. Peppande på sitt eget lilla svarta sätt.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=A6fVzIiIzG4?fs=1]

Jag försöker lära mig det där med mindfulness, eller medveten närvaro. Idag fick jag chansen i en halvtimme mellan Västberga och Hornsberg. Jag var oerhört närvarande i stunden. Hela tiden.

Men, kände mig aldrig lyckligare.

Hör på radion att EU ska ge Khadaffi och Libyen 500 miljoner för att se till att flyktingar från Afrika inte kommer till Europa. Ibland vill jag inte vara med längre. Jag är med och finansierar detta.

Noterar att Värmdö kommun kommer styras av en koalition över blockgränserna. Det är bra. Kommunen kommer dessutom begåvas med ett kommunalråd med ansvar för hållbar utveckling. Det är ännu bättre.

jag slutar prata med mig själv nu. den här bloggen leder inte längre. den har blivit långsam och förutsägbar. så nu avlivar jag den. och kliver över till en annan.

jag fick döda den gamla bloggen. efter flera års samtalande med mig själv kom jag inte fram till något. så nu börjar jag om. en tom tillvaro. ett vakuum.