En bild från den enda sköna strandplätt jag lyckats hitta på min sida av Östersjön. Fyrtiofem minuter i bil. En kilometer till fots. Sen är jag där. Nån gång om året. Njuter av det blåa och av ljuden. Stillheten. I brist på den där milsvida stranden som inte finns just här är det här Knappelskär söder om Nynäshamn den bästa.
Mitt eget bästa gömställe.
En plats att fly till
Jag behöver en plats att kunna fly till. Ett ställe där jag kan vara ifred. Titta ut över havet. Vila ut. Jag letar på olika ställen. Efter ett rum eller två. Och pengar att finansiera dem med. På den här platsen tänker jag vara med mig själv. Kanske ibland med henne jag älskar. Eller hela familjen. Ett litet avskalat krypin där vi kan vänsterprassla med oss själva. Utan massa vardagstjafs och skräp. En fast flyktväg. Ett rum och kök, typ.
Ett par dagars intensiv medelålderskris. En obalanserad dans på gränsen börjar ta slut. Nu letar vi lägenheter. På olika ställen och av olika anledningar.
Men ändå av samma på något sätt.
Ett par rader om Rosas
Vi kom hit fyra timmar försenade. Ändå tas vi emot personligen, mitt i natten. Sover underbart skönt i vårt vita rum med fasta sköna sängar. Vaknar av ljuset när molnen skingras och solen bryter igenom. Lyckas nästan äta frukost ute i den varma sensommarmorgonen innan en rejäl skur tvingar in oss. Men, Rosas personal bjuder på en frukost som smakar lika bra inomhus. Ljuvligt på alla sätt. Två nätter och två morgnar hos Micael, Johan och deras personal har varit den bästa förutsättningen för att kunna njuta av Visby i lugn och ro. Helt utan måsten och krav. Deras tre rum i ett hus från 1200-talet är ett litet personligt paradis.
Rosas Pensionat. Hit kommer vi tillbaka. Om vi får.
Visby 5 september
Varm och skönt. Soligt. Hav, gränder, dofter. Rosas Pensionat håller högsta klass. Stoppa tiden ett tag.
På ön
Vi är här. Ja jäklar, vi är här!
Grönt ljus för Gotland
OK, hälsoläget stabilt. Vi kan lämna barnen utan ångest. Min hals funkar till 60 procent. Vi åker. Trots att Östersjön är orolig och vi blivit ombokade. Kommer fram fyra timmar senare än planerat. Men vi åker.
Återkommer från Visby.
Nordsjön: Büsum
Vi gick upp tidigt i morse och körde tio mil i sydvästlig riktning. Allt för att hinna till badorten Büsum i tid för att hinna med lågvattnet. Vilket var helskönt. Framme traskade vi ut tvåhundra meter rakt ut i havet, på den torrlagda bottnen. Slemmigt men skönt för fötterna. Ella var lite rädd i början, men hennes snälla farmor hjälpte henne att komma över den känslan. Vi kollade lite på snäckor och krabbor och njöt av att vada i havet tvåhundra meter ut. Många människor gjorde detsamma. Sen vi gick vi tillsammans med tidvattnet in mot land igen och när vi klev upp var vattnet ända uppe vid strandkanten igen.
Sen stannade vi resten av dagen i Büsum och åt god fisk, kollade lite tingeltangel och drack iskaffe. Ella fick en kaptensmössa så att hon inte skulle få värmeslag i den trettiogradiga hettan och solgasset. En helskön plats, Büsum. Hit vill jag ta hela min lilla familj.
På vägen hem stannade vi och tittade ut över de vida fälten och många vindkraftverken. Och äntligen lyckades jag plåta ett majsfält när vi stannade för att fixa till ett lågt blodsocker.
En superskön dag.
Tierpark Gettorf
Ella jag kollade in den lilla barnvänliga djurparken i Gettorf på eftermiddagen. Den var väldigt bra för barnen. Men kändes, som djurparker nästan alltid gör, mindre bra för djuren. Min lilla prinsessa var dock nöjd med att få kolla in apor, fåglar och getter. Och alla de andra inlåsta.
Laboe: WOW!
Laboe är en av de vackraste platser jag besökt. En alldeles fantastisk liten pärla till badort. Här finns bad, sol, vind och allt det där. Plus ett monument över manlig dumhet, men också kamratskap. Vid Ehrenmaal berörs jag av hur många tyska sjömän som dött i krig. Bara män kan vara så korkade. Jag berörs också över hur de efterlevande vårdar deras minne.
Nåväl, det här är ett ställe att komma tillbaka till. Jag toppnjöt, om än under en yta av lätt stress. Ella njöt också av att åka små radiobilar, gå in i ubåten och kila runt och stoja.
En snabb rapport från Laboe
Vi har varit i finfina badorten Laboe precis utanför Kiel. Underbart. Jag fick mikrosvindelpanik i det höga tornet vid Mehrenmaal och klaustrosvettpanik i ubåten. Vi åt en makalöst god fisk och svettades en aning i solen. Återkommer med utförligare rapport. Snart ska vi gå på Kiels skönaste matställe, TraumGMBH.