Sista delen av dagen


Efter att ha verksamhetsplanerat och diskuterat goda och spännande idéer hela dagen gick jag med kollegorna på ett stort företags invigning av ett regionkontor. Otroligt påkostat och snyggt inrett och generöst med mingel och plockmat. Trevliga människor och lite artighetsutbyten.

Sen svänger jag förbi min mamma som passat Ella en stund i väntan på att jag ska sluta jobba och föräldramötet på dagis som Camilla är på ska ta slut. Ella pysslar och ritar, min mamma och jag pratar om ditten och datten och sen åker vi hem och jag stänger av hjärnan.
Stegen slutar på 7895.

Skön dag

08:30
Lämnar Ella på dagis.
09:00
Inleder möte med journalist som skriver texter till en bilaga vi håller på att producera.
10:00
Hälsar min kollega/VD Ed välkommen tillbaka efter några månaders föräldraledighet. Skönt att ha honom tillbaka.
10:30
Träffar en av Sveriges mest kunniga och visionär webbentreprenörer för att diskutera ett uppdrag.
13:30
Får besked om att vi anställer ytterligare en person i Arena Huddinge, vilket gör att vi kan fördjupa våra insatser. Mycket bra.
14:00
Börjar flytta in i det nya rum Ed och jag ska ha som gemensamt kontor. Större, luftigare och bättre möblerat. Det känns som att den yttre miljön nu kommer matcha den inre.
16:00
Tar en latte på Mi Piace. Södra Stockholms bästa, som bekant.
17:00
Möte med beslutsfattare i Arena Huddinge. Bra möte.
18:30
Åker hem och äter.
19:00
Ser de sista fem minuterna när Hanna och resten av Stuvsta IF:s F96:or utklassar Hammarby med 9-0 i en träningsmatch inför helgens elvamannacup i Solna.
19:30
Går igenom Coop och plockar vagnen full. Mer än hälften av varorna KRAV-märkta. Det går. Däremot är det svårt att hitta sockerfria och KRAV:ade produkter.

20:00
Börjar baka de biscottis jag förväntas bjuda på till torsdagsfikat på jobbet eftersom jag tillsammans med några andra har kaffevecka.
21:30
Börjar slötitta lite på kvällens Champions League.
21:50
Läser av stegräknaren som visar 11980.

Nätverkande


Jag tillbringar en del av mitt arbetsliv på möten, seminarier och andra aktiviteter där jag nätverkar och representerar. Oftast är det ganska intressant och lärorikt. Som idag.

Sista helgen i september


Sista helgen i september. Tog trettio minuter i trädgården för att se hur långt hösten kommit. De senaste dagarnas sol har skakat fram en sista ansträngning från den samlade växtligheten.












Gratis är gott


Då har vi klarat av septembers stora event i Huddinge C. Tusen meter konst, den årliga kilometerlånga konstutställningen, Markooliouppträdandet och turismens dag. Jag har stått på plats i fyra timmar och försökt locka fram huddingebornas bästa turisttips. Publiken var svårflörtad. Däremot var hela gratisgänget på benen och mina give aways försvann snabbt. Skönast var nog tjejen i tioårsåldern som smög förbi i tjugominutersintervaller och plockade på sig kylskåpsmagneter. Undrar vad hon ska använda sina tio till?

Flottsbro värdshus bjöd på en kantarellsoppa som var så välsmakande att den närmast kan liknas vid en erotisk upplevelse. När kockar lagar soppa lyckas de alltid få till rätt mängd grädde. Makalöst.

Min lätta och ovetenskapliga marknadsundersökning om vad huddingeborna tycker bäst om att tipsa andra om att uppleva i Huddinge visade sig att det är ganska jämnt mellan de som tycker naturen och miljön är bäst och de som vill lyfta fram vår fantastiska shopping i Kungens kurva. Och det är väl också det som är unikt med Huddinge. Omedelbar närhet till Skandinaviens största handelsplats Kungens kurva, till orörd natur och rena sjöar, södra skärgården och centrala Stockholm.
Vi är liksom närmast.

Nära döden


20:45 ringer min kompis Markus och frågar om jag ska följa med och spela innebandy. Två timmar senare är jag nyduschad och nöjd med att jag överlevde. Känner mig stärkt på något konstigt sätt. I en liten gymnastiksal i Utsälje såg jag döden i vitögat och överlevde.
21:00 kliver vi i in i salen. Där står ett tiotal snubbar och värmer upp genom att tokskjuta på mål. Jag går lite tafatt runt och skjuter några skott. Sen delas vi in i lag och börjar spela. Fem i varje lag. Tre på plan. Ingen målis. Det blir femtio minuter tokinnebandy. Matcher som slutar när något lag gör sitt femte mål. Den som får en passning har max en sekund på sig att passa eller skjuta, sen smäller det. Inte ojust, men snabbt. Jag försöker känna mig för lite försiktigt, men det är ingen idé. Tempot är för högt. Det är bara att spela med och tokköra.
Efter tjugo minuter smakar det apelsinjuice i halsen. Tio minuter senare tror jag mig ha fått hjärtklappning för första gången. Sen gör jag ett mål. Halsen känns som ett sugrör. Kroppen som ett kassaskåp. Men när vi är färdiga står jag fortfarande upp och ingen har sagt åt mig att jag suger på innebandy.
Så tack Markus. Det var kul, men fruktansvärt jobbigt.

Förbaskade unge!

När Ella och jag kommer hem bestämmar Ella att hon ska cykla. Jag har alls ingen lust med det. De har grusat alla vägarna i vårt område vilket gör det svårt att cykla och dessutom är jag efter jobbet-trött. Men Ella vägrar ge sig. Hon sitter på cykeln tio minuter och grinar medan jag tar en frukt och ett glas vatten. Sen vinner hon och vi tar en promenad/cykeltur.
Den blev ganska trevlig i eftermiddagssolen. Lekplats, lite blommor, vackra saker och ekollonjakt. Det var frid och fröjd ända tills Ella råkade bränna sig på nässlor och började storgrina. Då vände vi hem i sakta mak. Jag med cykel i ena handen och barn i den andra.
Sen såg vi en snok på en trottoar och då blev allt mycket roligare igen. Allt som allt två timmar ute i friska luften istället för hängsunk inne. Förbaskade unge, ibland är det bra att du är tjurskallig.