Kategori: Friskt och sjukt

Ella hostar, hostar och snorar. Men vill inte vila middag.

Ellas hosta och snorflöde har blivit värre under natten, så när vi vaknar på morgonen inser jag motvilligt efter ett tag av fåfänga förberedelser att hon måste få vara hemma i lugn och ro idag. Eftersom Camilla är på kurs tisdag och onsdag blir det jag som får stanna hemma. Ett tag stressar det mig att jag har en mycket viktigt presentation att göra på jobbet idag, och en imorgon. Men sen inser jag att det får lösa sig. Vi skjutsar Camilla till kursen och åker hem och sätter på en film.
Och nu börjar jag ringa mina kollegor.

Idag har Ella och jag verkligen varit utsatta för den goda konspirationen. Efter att sovit ut ordentligt och ätit frukost går vi ut i trädgården och letar efter grodan, dock utan större framgång. Sen hämtar vi post och hoppar lite studsmatta. I posten ligger en avi till Ella, så vi åker till macken och hämtar ut det som Ella kallar ett stooort paket. En vadderad påse fylld med kontrollstickor till hennes blodsockermätare som vi omsorgsfullt tömmer när vi kommer hem.
En riktigt bra förmiddag för en klämdag.

Mitt i natten. Jag är komatrött men kan inte sova. Det kryper i hela kroppen.

Efter en hel dag på jobbet utan produktivitet är jag helt slut. Idag har det varit en ärkemåndag och jag har varit grymt trött hela dagen. Vet inte varför. Det är ljust, varmt och allmänt toppen. Men ibland vill kroppen inte riktigt vara med. Kanske har det med sköldkörteln att göra, kanske inte. Människor har slaka dagar ibland. Så även jag.

Löpsedlar skriker om explosion och pollenchock i helgen. Visst, idag har det kliat lite i ögonen och jag har hört människor säga prosit till mig mer än vanligt. Men jag är inte särskilt chockad. Inte alls faktiskt. Det brukar liksom bli så här varje vår. Och det är förbaskat skönt att det äntligen blir dagar över tjugo grader. I helgen ska det njutas.

Arbetsdagen är för övrigt slut och jag har just kommit hem till ett hus där lilla barnet leker ute på altanen – utan ytterkläder. Jag sätter mig bredvid henne, kollar mail och bloggar, samtidigt som hon ger mig små blåa blommor. Det svänger om den här fredagen.

När Ella förstår vart vi är på väg säger hon ”Inte doktorn!” Och det är just därför vi parkerar bilen utanför sjukhuset. Vi ska inte till doktorn, men väl på terapi, lekterapi. En oas i sjukhuset där barnen kan leka sig fram till mer glädje och skönare liv, samtidigt som vi vuxna pratar om hur vi ska hjälpa dem framåt. Vi träffar en vänlig kvinna som i fyrtiofem minuter tillsammans med mig leker med Ella. Något vi ska göra återkommande den kommande tiden.
Allt för att hjälpa Ella att hantera den panik hon känner inför läkare, sköterskor och sjukhus sen september förra året.
Det känns bra. Sjukvård när den är som bäst. Lekterapin är en oerhört viktigt verksamhet som hjälpt båda mina barn mycket under deras sjukhusvistelser och besök. När jag öppnar dörren in till lekteraprin går nästan kärleken och den genuina respekten för mina barn och deras behov att ta på. Och nu ska vi försöka hjälpa Ella att på sikt bli av med doktor- och sjukhusskräcken.
På vägen hem leker vi en stund i den nya lekparken mellan sjukhuset och köttclownens hus.