Mitt på dagen lämnar vi hemmet. Hanna ska spela innebandy i Liljeholmshallarna. Så vi styr dit genom snön. Ser en match som slutar med förlust men ändå är kul. Ella är som vanligt på Camilla mest hela tiden och gör att humöret hos båda föräldrar så smått börjar sjunka.
När matchen är slut styr vi mot McDonald’s för lunch. Sen bestämmer vi oss för att se döden i vitögat. De ska handlas vinterkläder till barnen i Kungens kurva. Ella plockar bland korgarna och vill ha prinsesspyjamaser, söta vantar och massa saker hon inte får. Mungiporna sjunker, krokodiltårarna börjar rinna och humöret hos föräldrarna sjunger lite till.
Och när Ella blir akut kissnödig är förstås toan av betalkaraktär så jag måste ta henne i handen och springa och växla till mig en femma. (Ni som är så giriga att ni tar betalt för toabesök i köpcentrum kommer få karmapolisen efter er.)
Efter någon timme visar det sig ändå att vi överlevt. Hanna har hittat en jacka. Ella ett par skor och ett fleece-ställ. Återstår skor till Hanna och jacka och täckisar till Ella.
När stämningen är som värst och humöret närmar sig fryspunkten står jag i en vattenpöl i ett parkeringshus i Kungens kurva och förbannar mig själv över en cigarett. Hur kan jag om och om igen göra samma misstag? Det går inte att vara ledig i full fart.
Sen fimpar jag och går upp och handlar fryst mat.
Värsta festen
Hämtar Hanna på skolan. Ser städat och fint ut. Åttorna som hänger utanför dörren ser mer frusna än läskiga ut. Men, Hanna är eld och lågor när vi sätter oss i bilen. Jag frågar om det varit kul, hon svarar:
Det var värsta festen. Musiken var jättelåg och allt ät- och drickbart tog slut efter en och en halv timme. Sju killar spydde och jättemånga gick runt och grät.
Låter förvisso som rätt många fester jag varit på. Inte minst nyårsfester. Nu visar sig dock att sexornas fest gav dessa symptom av ganska oskyldiga skäl. Killarna hade tydligen tävlat om vem som kunde dricka mest bål, och den som dricker femtio glas läsk lär behöva spy. Vi kan kalla det sockerförgiftning.
Tråkigt, men en lärdom.
Anledningen till gråtandet är ännu höljt i dunkel, men rykten sprids och Hanna har pratat om allt från världens undergång till smittsamma sjukdomar. Jag har lugnat henne med att världen fortfarande stått kvar under tiden hon varit på fest.
Hatten av för de föräldrar som såg till att sexorna fick ha festen. Jag känner mig inte riktigt redo att ta ett sådant ansvar ännu. Det känns jobbigt för min Barbapappa-själ att hantera så sköra hormoner.
Första riktiga klassfesten
Ikväll har sexorna klassfest. Nu är det på riktigt. De har sminkat sig och tagit på sig de skönaste kläderna. Tre timmars disco, snacks och fniss på gång. De ser så stora ut, men samtidigt lite små.
Ella blir en mamma
Ella lånar en av Camillas toppar. Plötsligt blir hon en mamma som tar hand om sina barn. Mig lägger hon i sängen, läser en saga och ser till att jag somnar. Sen poserar hon och gör alla mammaposer hon kan.
Sammanfattning
Seg morgon. Sur Ella. Hanna ringer och har glömt viktiga saker. Jag åker hem och hämtar. Transporterar till skolan. Full fart på jobbet och jag kör på till strax efter sex då jag möter upp Camilla, barnen och ett gäng andra trevliga släktingar och vänner som äter middag hemma hos min mamma.
Skulle tro jag har hunnit gå ungefär 10000 steg idag.
Morgonmys
Här ligger Ella och jag. Det är tisdag morgon och klockan är fem i åtta. Frukosten håller på att sjunka ned och vi värmer oss under en filt och ett täcke. Samlar kraft för att åka iväg till dagens aktiviteter.
Nya tankar om förskolan
Läser en artikel i SvD som härstammar från Timbro. Spännande med nya sätt att se på barnomsorgen. Jag har aldrig tyckt den funkat för mig. Känslomässigt åtminstone.
Bortamatch
Nu för tiden betyder bortamatch verkligen bortamatch. Idag i Vällingby. Vi tar oss hela långa Bergslagsvägen från Alvik till Vällingby. Segt och tröttsamt med årets första snöblandade regn mot vindrutan. I Vällingbyhallen vinner Hanna och hennes innebandykompisar med 8-3 över Ängby. Sen tar vi oss tillbaka till vår hemmaplan på södra sidan stan.
Ella öste på med sina bästa piruetter under pausen. Ungefär som vanligt.
Dagens Ella
Ella hjälpte mig att modella när jag ställde in ljuset i morse. Hon har blivit proffs på det.
En oväntat skön dag
Börjar dagen med att sova lite för länge. Sen kommer våra vänner Per och Jeanette över och hälsar på. Jag fotograferar deras barn och bilderna blir bra. Vi dricker kaffe, pratar och skvallrar lite innan de ska vidare. Camilla och jag åker en kortis till Kungens Kurva där vi handlar ett par DVD-filmer och lördagsgodis.
I bilen på vägen hem ringer mobilen. Det är vår trevliga granne Lotta som undrar om vi vill komma på spontanmiddag. Det vill vi. Vi bjuds på vansinnigt god mat, gott vin och ett personligt samtal om gemensamma erfarenheter av livets med- och motgångar som gör att jag nu känner mig alldeles upplyft av att vi satt fyra vuxna människor och pratade om saker jag aldrig pratat med någon utanför familjen om samtidigt som barnen hade trevligt tillsammans.
En oväntat skön dag i november.