Jag fortsätter att dras till PRESIDENT. Som i helgen gjorde sitt första live-framträdande på Download-festivalen. Med en frälsarkrans runt handleden. Det finns en profetisk röst här. Som jag tror är viktig. I skriken, ljudväggarna och orden.
Guess I’ll have to wait my turn
Forgiveness is a strength I’m yet to learn
I can’t bury my head under the sand
And hope it makes me feel less
How the hell do i pretend?
Just tell me it’ll make sense in the end
I can’t lie to myself, it fucks with my health
I just want to be fearless
När jag låg på marken. När inget längre fanns att förlora. Först då förstod jag vad som menades med orden VAR INTE RÄDD som förekommer så ofta i Bibeln. Jag var rädd ett helt liv. Men när allt jag var rädd för att förlora var förlorat så restes jag upp av livet. Varför? För att jag slutade tro att jag kunde resa mig själv.
President har något viktigt att säga. Amen.