Har läst två böcker som klarsynt beskriver vår fallna värld. En skapelse korrumperad av ekonomi, girighet och den där rakt igenom oförståeliga tanken på evig tillväxt i en värld som inte vuxit på många miljarder år.
Skådespelssamhället av Guy Debord är en glasklar analys och ett manifest skrivet på 1960-talet. Den är fortfarande aktuell. Eller var den kanske profetisk. Boken klar av och blottar vårt samhälles djupa dysfunktionalitet som ett skådespel. För den som vill närma sig ett perspektiv på vad begreppet ”en fallen värld” innebär så rekommenderas den här boken varmt.
Capitalism and the death drive av Byung-Chul Han är en likaledes klarsynt analys av vårt samhälle. Men den här samlingen lättlästa essäer (eller meditationer) gavs ut 2021 och är mer uppdaterade. Men Han argumenterar för att det moderna kapitalistiska samhället inte längre styrs av yttre tvång utan av ett självdestruktivitet som upplevs som frihet. Vilket leder till utbrändhet, depression och en inre destruktivitet, vilket Han relaterar till Sigmund Freuds idé om dödsdriften – alltså en omedveten önskan att återvända till ett tillstånd av icke-existens. När konsumtion och ständig produktivitet förhindrar verkligt levande. I boken knyts dessa tankar till hur digitaliseringen och algoritmerna förstärker en existens präglad av prestation och självhävdelse, vilket ytterligare förvärrar vår alienation. Han förklarar låtsaslivet.
Det är så uppenbart just nu. Att vi lever i en kultur som äter upp sig själv. För den som har svårt att förstå vad Bibelns ord om arvssynden och en fallen värld handlar om så är de här två filosofiska böckerna representationer av perspektiv på detta. Som inte är teologiska. Men som förklarar tydligt.