Är trött på Stockholm

Stockholm fungerar inte. Anledningen är enkel. Staden och dess kranskommuner styrs av människor som inte klarar av att lyfta blicken från det egna navelluddet. Jag vill påstå att Stockholm inte kommer funka förrän antalet kommuner i Stockholms län minskats till EN. Det visar sig gång på gång på gång att de som styr länet på vårt uppdrag inte klarar av att fatta kloka beslut för regionen. Politikerna värnar SIN kommun. Vilket känns ganska långt ifrån verkligheten.
Därför blir det aldrig någon ordning på infrastrukturen. Därför är vi inte så bra som vi kan vara på nyföretagande. Därför blir boendemiljöer allt mer segrerade och delaktigheten allt mindre.
Sveriges dyraste område att bo i på alla sätt styrs tyvärr sämre än de flesta andra städer i Sverige. Allt på grund av ineffektivitet och det faktum att kortsiktiga politiska beslut som förväntas leda till förnyat förtroende snarare än utveckling fattas på helt fel grund.
För mig återstår snart bara två val: bli politiker och försöka göra något för att påverka eller flytta härifrån.

Trettioåtta år i Sverige

Jag fyllde trettioåtta häromveckan. Har levt alla år i Sverige. Så jag inspirerades av min bloggande vän Trettioplus som nyligen publicerade en spellista i Spotify med en låt från varje år han levt. Jag har alltså gjort min egen. Men jag utgick inte från vad jag gillar, utan ifrån vad Sverige gillar. Utgångspunkten är Svensktoppen och Melodifestivalen. Då blev det så här:
En lång lista med musik som på sitt sätt berättar varför jag blivit som jag blivit.

Vårförkylning

img_0349
Den senaste tidens kalasväder har gjort att både tulpaner och maskrosor tittat fram, liksom vårens förkylningsvirus. Jag är försatt ur stridbart skick med huvudvärk, feber och taskig känsla i luftvägar, näsa och mun.

Tre av fem

Tre punkter av fem avklarade. The story of my life. Well, deklarationen är inskickad och mitt företagsår 2008 kan sammanfattas med att jag bränt ungefär två och en halv miljon hjärnceller för att tjäna två tusen kronor.

I en bil på väg hem

hem1
Under de fem timmar det tar att åka från Mora tillbaka till Stockholm hinner min kropp återanpassa sig till vardagen. De tre dagarna i Mora gjorde gott. Ett enkelt liv med tydliga uppgifter och riktiga känslor. För varje mil vi närmar oss Stockholm börjar hjärnan snurra runt och magen sluta sig. Så lagom till jag kommer fram till de tre filerna vid Upplands Väsby har jag lätt ont i både huvud och mage igen. Tankar om orsak och verkan kring alla ogjorda saker av mer eller mindre viktig karaktär är tillbaka.
Då vet jag att jag har kommit tillbaka hem igen.