Idag var vi på kontroll med bägge barn. Det visade sig att vi alla fick en lätt bakläxa och måste skärpa till alla kontroller och doseringar igen. Hannas koncentration av socker har gått upp och Ella stod still. På lång sikt vill vi att barnen ska gå nedåt, att deras hba1c ska sjunka. Det senaste halvåret har vi inte riktigt orkat, samtidigt som Hanna är på väg in i puberteten på riktigt nu och från tid till annan ruttnar helt på den här diabetesen.
Vilket förstås inte funkar. Därför börjar jag nu fundera på allvar på om insulinpump och kontinuerlig blodsockermätning via pumpen är en lösning värd att prova. Mer kunskap ska inhämtas. Jag har ägnat alldeles för lite tid åt det här under det senaste året. Mina barns tillstånd kräver mycket mer energi.
Det är lätt att glömma eftersom vi gör vad vi kan för att diabetes ska vara en avspänd del av vår vardag.
Semesterplanering
Då har pappan och mamman gått igenom sommaren. Vi provar ett nytt grepp. I brist på semesterdagar som räcker hela sommarlovet delar vi upp oss den här sommaren så barnen kan ha minst en förälder hemma mellan 24 juni 0ch 19 augusti. Inte så många gemensamma dagar för Camilla och mig, dock. Barnen får åka både till Norrbotten och Tyskland. Kanske kan vi till och med hinna en vända till västkusten och min pappa. Mest lär vi hänga på hemmaplan och bada bubbelpool, skärgårdsbad och ta dagsutflykter till Skansen, Grönan och de där andra ställena. Jag tror det blir bra.
Men, jag kan inte låta bli att konstatera att det är förbannat svårt att få ihop en ledighet som både är på barnens villkor och mina. Vi kan börja med att klara ut hur många lediga veckor ett skolbarn har på ett år: 10 veckor sommarlov, 1 vecka höstlov, 2 veckor jullov, 1 vecka sportlov, 1 vecka påsklov gör totalt 15 veckor. Själv har jag 5 veckor betald semester. Camilla också. Det gör att vi även tillsammans går 5 veckor back.
Därför undrar jag vem loven är till för. Lärarna? Barnen? Föräldrarna?
Men, hur som helst, kommer du till södra Stockholm i juli är du välkommen att hänga på vår veranda. Där kommer några av oss vara.
Sista chansen…
Eftersom det bara är ett par veckor till min mammas flyttlass går börjar det bli dags att passa på att ta sista chansen med några saker. Så idag passade Ella på att ta sista badet i farmors badkar. Mamma har varit duktig och det känns som att väldigt många av hennes saker redan är packade.
Tvättstugan
Idag hamnade jag av en slump i en tvättstuga i Skärholmen.
Att packa
Magnus, Sara och Lo ska flytta. De packar för fullt.
Girighet och avund
Just nu avslöjas den ena direktören efter den andra med handen i syltburken. Det är inte första gången. De flesta av våra ledare har väldigt bra betalt, trots att de oftast är rätt värdelösa i dåliga tider. Under min livstid har ledarnas löner varit ett återkommande tema för olika mediedrev. Det skapar rätt kontraproduktiva stämningar. Många är förbannade på de som skor sig på ”oss vanliga” och även när de faktiskt snor våra pengar (säg hej till AMF Pension!) plockar ut bonus eller höjer sin lön (säg hej till SEB!). Girighetens ansikte är inte vackert.
Men, avundsjukans ansikte är knappast finare. Och jag tror faktiskt att de flesta av oss som blir förbannade på de giriga blir det för att vi vill ha lika mycket pengar som dem.
Två dödssynder som tar ut varandra. Girighet och avund.
Mamma flyttar hem
Om två veckor flyttar mamma hem. Efter fyrtio år i Sverige har min mamma bestämt sig för att det är dags att bosätta sig i norra Tyskland igen. I ett par veckor har hon på rekordtid fattat beslutet, sålt sin lägenhet, skaffat en ny lägenhet i Suchsdorf/Kiel och anlitat flyttfirma. 28 mars går flyttlasset. Jag tror min mamma är ganska tillfreds med åren i Sverige.
Jag tycker det är lite tråkigt. Vi kommer inte kunna ses lika ofta. Men mest av allt tycker jag att det är härligt att det ger henne så många nya möjligheter. Mig också. Och mina barn. Livet är för kort för att frysas in på en plats.
Om en far
Phillip Toledano är en framgångsrik fotograf. Han har gjort ett fotoreportage om sin far som är väldigt, väldigt berörande.
Spår av vår
Fredag 13 mars 2009, våren tar över.
Att inspirera barn
En av de finaste sakerna jag vet är att inspirera mina barn. Här har jag inspirerat Ella när hon ritar en sälfamilj. Föräldrarna är fasligt lika hennes egna och jag känner mig ganska avslöjad.