Det gör ont när knoppar brister. Årets vackraste och mest skoningslösa känsloårstid är här. Det finns musik som är som gjord för att fungera som kuliss just nu. Här är tre låtar jag lyssnar på under april under mina kast mellan minusgrader och plusgrader:
Svenska hjärtan tinar aldrig när dom väl har frusit
Skitsnack, ge mig kärlek och passion och hunger och magi så smälter jag rakt av
Och vi som väntar på något gott vi väntar alltid för länge jag vet, jag vet
men ett liv med låga krav är som sommar utan sol och vinter utan snö
Och vem vill leva så
Jag ger dig inte min morgon och inte min dag
du får nått så mycket bättre, du får hela djävla jag
Svenska hjärtan med Lasse Lindh är en glädjesmittande poplåt med textrader som sprider kärlek långt mycket längre än de flesta.
Du säger, Har du tändstickor?
Ja, tillräckligt om du vill bränna ner Stockholm
Och har du vin och sprit så det räcker att få hela fjärden full av sorger
Allt är försent, försent för vin försent för kärlek ren som snö
Inatt finns ingen väg tillbaks
Ingen alls
För sent för Edelweiss är titeln på Håkan Hellströms senaste album, men också en av de finaste svenska låtarna som spelats in på mycket länge. Känslor som känns, på riktigt.
Att nånting nånsin ordnar sig är omöjligt att tro
När natten faller över då och nu och sen
Att nånting kommer knoppas eller nånsin stått i blom
Nu när mina drömmar frusits ner
Jag börjar tänka på vad som skrämmer mig mest
Det som är statiskt eller det som tar slut?
Då blir det vår igen, det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig att det ska bli
Jag går upp igen, det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig att man kan
Att nånting nånsin faller har jag ingen tid att tro
När mina dagar går igenom en hinna vävd av lust
Att nånting kommer vissna eller nånsin varit dött
Nu när mina drömmar krupit fram
Jag börjar tänka på vad som glädjer mig mest
Det som är evigt eller det som byts om?
Då blir det höst igen, det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig att det ska bli
Jag går ner igen, det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig
Jag tror ingen beskrivit kasten mellan himmel och helvete för oss med bipolära beteenden bättre än Emil Jensen i flortunna Igen. Den är en smekning från en vän, en tröst och en klapp på axeln.
Självklart hittar du de här låtarna i butik eller på iTunes. Våren blir lite vackrare. Och det gör lite ondare för knopparna att brista.