0730: Hanna frågar mig i hallen:
Ser det bra ut?
Jag förstår inte riktigt. Hon ser på mig som om jag vore dum i huvudet.
Sveamössan alltså. Där bak.
Aha, jag säger att det ser bra ut, eftersom det gör det. Sen går hon till skolan.
Alla dessa bilar
Trots att det var första riktiga arbetsdagen efter helgerna var trafiken lugnare än vanligt. Kanske beroende på att Ella och jag var rejält långsamma i starten den här morgonen. Men även relativt o-köiga dagar som den här är det alldeles för många bilar i rörelse. Bilar med ensamma människor i. Som avgasar ned luften jag och mina barn ska andas i. Jag bidrar själv till avgaserna, trots att jag kör etanolbil.
Därför vill jag köpa en elbil.
Vackraste låten den här vintern
Det kan mycket väl hända att Laleh gjort vinterns vackraste låt. Den heter ”Snö” och är skriven av Laleh. Inspelad tillsammans med The London Symphony Orchestra. Tydligen är den med i filmen om Arn. En bit in i låten sjunger Laleh så känsligt som bara hon kan:
Och hungern den sitter i rösten
Inte i magen, i rösten
Därför är vi tysta om saken
Då spricker hela min värld upp i kärlek. Lyssna på Myspace.
Tre dagars arbetsvecka
Det här är den första i en lång serie av tankar jag har om det samhälle jag skulle bygga om jag var diktator. Det kan mycket väl vara embryot till mitt partiprogram.
Om jag var diktator skulle jag vända på arbetstiden.
Människan måste arbeta mindre och vara mer med sig själv, sina nära och sina kära. Därför skulle arbetsveckan vara max tre dagar i min diktatur.
Positiva effekter för individen
- Mer tid att leva
Postiva effekter för samhället
- Arbetslösheten försvinner eftersom flera måste arbeta för att kompensera för bortfallet av arbetade timmar
- Större omsättning av varor och tjänster eftersom lediga människor handlar och gör saker
- Färre psykosocialt betingade sjukskrivningar
- Fler människor på gator och torg ger ökad trygghet
- Fasligt motiverade människor i arbete
Oj, något litet hände här
Ella har två sköna sätt att agera när hon gör något dumt, typ spiller, ritar på en möbel eller likande. Först försöker hon skylla på sin storasyster. Om det uppenbart inte går, till exempel om Hanna inte är i samma rum tar hon fram sina stora ögon och allra sötaste formulering:
Oj, något litet hände här
Det är så tråkigt att bara vara med samma kille hela tiden
Plötsligt släpper Hanna bomben i köket:
Jag har gjort slut med min kille!
En rörelse sätts igång inom mig som börjar med tanken ”Vadå kille?” och sedan leder till ökad puls och allmän färdgiställning för inkommande hot. Sen fortsätter Hanna:
Det är så tråkigt att bara vara med samma kille hela tiden.
Men… men…. men… vad är det som händer? Jag trodde jag var med i matchen och hade koll. Att jag var intresserad av mina barns liv. Nu visar det sig förvisso att det är internetflirtar Hanna håller på med och att det i själva verket är hennes avatar/digitala alterego som håller på så här, men jag måste nog börja slipa knivarna. Killtiden är redan här.
Men, hon verkar ha rätt inställning. Ha!
För övrigt fick hon sin första riktiga tonårsfinne häromdagen. Ett stoppljus på näsan.
Årets första vilodag
2008 års första söndag. Jag ska göra rent i akvariet, sota ur pannan och skicka fakturor. Borde också köra iväg med massa kartonger till återvinning. Känner mig fortfarande inte helt kurant efter julens virus, men tillräckligt bra för att göra tråkiga saker. Behöver också vila mig i form inför den kommande veckan. Nu börjar en oerhört intensiv period av arbete.
Dagens namn: Barak Obama
Barak Obama. Medierna målar upp honom som allt George W. Bush inte är. OM det skulle visa sig att Barak Obama blir USA:s nästa president tror jag ändå att många människor utanför USA blir lätt besvikna. Det är inte så stor skillnad mellan demokrater och rebublikaner som många av oss vill att det ska vara.
Han vann demokraternas nominering i Iowa i natt.
Way out east + STHLM Jazz
Aftonbladet skriver om upp festivalkrig i antågande idag. EMA/Live Nation vill börja konkurrera med Rockparty i Hultsfred. Äntligen, säger jag! Det är på tiden att Stockholm får en festival som kan konkurrera med de riktigt stora. Varför? Anledningarna är mångfald, hållbar utveckling och ny publik.
- Mångfald
Sverige är ett litet land. Med för få riktigt stora festivaler. Herrarna i Rockparty har varit lite för ensamma lite för länge vilket gjort att fingertoppskänslan i deras bokningar blivit sämre med åren. Sverige behöver fler alternativ helt enkelt. - Hållbar utveckling
En festival i Stockholm skulle få betydligt mindre negativ klimatpåverkan. Färre transporter, kortare transporter och fler kollektiva transportmöjligheter. Bättre logistik helt enkelt. Närmare till publik, artister och leverantörer. Varför ska alla som bor i Stockholm och Mälardalen tvingas åka över halva Sverige för att gå på stor rockfestival? - Ny publik
Festivalerna behöver nå en ny publik. Allt färre attraheras av att frysa och leva flyktinglägerslivet. Accelerator och Way Out West har visat vägen. Stadsfestivaler är efterfrågade. Självklart behöver Stockholm en stor sådan.
Jag har en ödmjuk lösning att föreslå EMA. Gå ihop med jazzfestivalen. Den har breddats, ligger bra i tiden och är inarbetad. Komplettera med ytterligare scener, kanske på Gärdet eller vid Universitetet och presentera ett av sommarens bredaste festivalprogram i Norden. Men, framför allt – satsa långsiktigt den här gången. Senaste försöket vid Sjöhistoriska blev ju en superflopp, mest eftersom det inte var ett riktigt försök.
Min inställning till Hultsfredsfestivalen är att den behövs och kommer fortsätta leva. Förvisso inte helt välmående, men det är ett pris värt att betala för mångfald. Trots att många musikjournalister kommer hävda motsatsen. Traditionens makt är nämligen stor i den ankdammen också.
Snökaos
Nu blev det plötsligt vinter. Kvällstidningarna skriver sina kaosrubriker. Själv tycker jag det är vitt och fint. Ser fram emot att snöröjarna också ska vakna bara. De brukar vara tröga i starten här i stan.