Eftersom det är dags att åka hem spelar jag två passande videos som hälsning.
Peter Jöback smörar för Stockholm.
Thåström ylar om Miss Huddinge -72
Hem till sommaren
Jodå, efter några dagar med ostadigt väder och stadigt regnande blir det skönt att åka hem till sommaren igen.
Stockholm värmer
Gör ett kort besök i stan på eftermiddagen för att köpa fodral min iPhone. City är fullt av turister och fart. Det är varmt och jag blir varm inombords. Sommaren är Stockholms bästa tid. Till och med betongcity skimrar.
Ella har lämnat nappen bakom sig
Familjen åker på hedersuppdrag till kungliga Djurgården och Skansen den här söndagen. Det är Ella som ska lämna sina nappar till kattungarna. De ligger i en plastpåse som hon håller hårt på vägen dit. Väl framme kliver hon kavat fram till önskebrunnen som är fylld av nappar och tömmer sin påse utan att blinka. För att fira tittar vi på djuren, åker karusell och äter glass. Nu ska det vara slut med nappen. För Ella fyller snart fyra och är en stor tjej.
Moppen är grejen i stan, trots strömavbrott
Lämnar kontoret i strålande sol vid tiotiden för att ta mig på en lång moppetur. Börjar med att ta mig till Kungsholmen och Scandinavian Photo för att hämta upp ett par minneskort. Åker via Långsjön, Älvsjö, Västberga, Liljeholmen och Hornstull. Trafiken flyter bra och jag har nu efter två månaders erfarenhet på moppen lärt mig ta plats i filerna på rätt sätt. Passar på att ta en god fredagslunch på Ett litet kök (R.O.O.M) tillsammans med några av mina gamla kollegor.
Efter lunchen styr jag ut mot Solna via Karlberg. Ska till Nikon och hämta jobbkameran som varit på kortläsarbyte. Stoppas, liksom en sjujäkla massa bilister bryskt av polisens avspärrningar, Irakkonferensen pågår visst fortfarande, vilket gör att stora delar av Solnas genomfartsleder är avspärrade. Får ta en lååååång omväg runt Solna för att komma till Haga Norra C och Nikon.
Styr sedan tillbaka mot stan. Möte med Kal och Patrik hos ett bolag som visat intresse för verksamheten i vårt bolag Peter 2 Meter väntar. Blir dock något av en flopp eftersom den ansvarige kapitalisten drabbas av magsjuka och tvingats lämna kontoret fem minuter innan vi kommer. Vi får istället ha ett något farsartat samtal med en av hans kollegor som inte vet något om vad vi ska göra. Det blir dock bättre efter en stund när en entreprenöriell bibliotekarie dyker upp och tar över mötet. Hinner pratat både fotboll, musik och webbutveckling med Kal och Patrik innan jag börjar ta mig tillbaka hem.
Klockan har nu blivit mycket och jag ska ta mig till Huddinge från Östermalm. Studentflak överallt och fredagsstopp i trafiken. Solen gassar och det är upplagt för kaos och irritation. Så skönt för mig då att glida förbi köer och blockerade korsningar på moppen. Det går oförskämt smidigt till Fridhemsplan. Indikatorn som visar hur mycket kraft moppens batterier har kvar börjar sjunka betänkligt, men jag bedömer att jag kommer klara mig hem.
Jag har fel. En tredjedel uppför Västerbron händer det som inte får hända. Kraften försvinner. Displayen börjar blinka, LOW BATTERY – RECHARGE!. Katastrof. Motorn stryps automatiskt till krypfart. Jag kan inte svänga av vägen eftersom jag är mitt på Västerbron. På min vänstra sida flyger bilar förbi. På min högra börjar cyklister, trots motlut och gassande sol också röra sig fortare än mig. Jag rör mig sakta framåt i makliga 15 km/h, mitt i eftermiddagstrafiken. Känner mig inte så tuff längre. Stannar nere vid Hornstull köper cigg och Cola. Funderar på hur jag ska klara mig hem.
Ringer mina vänner Daniel och Jenny som bor i Aspudden, en kort bit bort. De är hemma och lovar att bjuda på lite el. Femton minuter senare, efter att ha krupit fram på cykelbanor rullar jag in i deras fredagsmiddag på gården. Efter lite strul lyckas vi få fram el och vi sitter och småpratar medan moppen fylls på med lite energi.
Tio i sex, efter alldeles för kort laddtid måste jag sticka, eftersom jag ska träffa ett par som funderar på att anlita mig för en bröllopsfotografering. Halvvägs hem, mitt i Älvsjös villaidyll inser jag att det inte kommer funka. Ringar och bokar om. Tar mig hem och när jag rullar in på vår tomt är moppen utan energi igen.
Ett par glas vitt senare kommer alltså följande sammanfattning av långtestet på elmoppen:
- Att köra elmoppe i stan är fantastiskt smidigt. Funkar asbra. Går fortare än bil.
- Räckvidden är svår att beräkna. Idag körde jag knappt fem mil innan batterierna var tömda. Men då i ryckig trafik med många start och stopp i stressig takt för att hinna med bilarna.
- Strömavbrott på Västerbron är en riktigt dålig grej.
- Jag vill ha en el-MC med regenerativa bromsar som laddar batteriet kontinuerligt.
- Och ett MC-kort.
- Bilen är fruktansvärt onödig i stan. Åtminstone de månader på året det inte är halt.
Långkörning
Idag ska jag testa moppens räckvidd till max. Ska ta mig in till stan på möten och ut till Solna för att hämta kamera som servats. Är osäker på om jag kommer hem igen utan att ladda på vägen. Dessutom lär trafiksituationen i stan vara hopplös idag på grund av studentflak och fredagsrusning. Blir spännande.
Götgatan tur-och-retur, men ekologiskt
10:23 Svänger ut ifrån kommunhuset i Huddinge.
10:32 Står vid Magelungens västra strand och tittar ut över kolonilotterna som ligger mellan Rågsved, Myrängen och Fagersjö.
10:45 Efter lugn och behaglig körning genom Högdalen, Bandhagen och Svedmyra står jag på Sockenvägen och tittar ut över Gamla Enskede mot Globen.
10:51 Har tagit mig upp till Gullmarsplan via Enskede Gård. Står och laddar för att ta mig den sista hårt trafikerade biten in till Söder. Lugn och behaglig körning hittills. Men, nu ska jag tampas med fler filer och massa stressade yrkesförare.
10:53 Rullar ned för Johanneshovsbron mot Skanstull. Nedförsbacken gör att jag håller 50-55 km i timmen så jag blir inte alltför omkörd eller är i vägen.
11:00 Efter att ha snurrat runt och letat hittar jag till sist en parkering för tvåhjulingar på Östgötagatan. Framme. Helskinnad. Effektiv körtid cirka 25 minuter. Batterikapaciteten har knappast gått ned alls från full laddning.
11:01 Går från Östgötagatan via Skånegatan till Götgatan där jag ska träffa min lunchkompis Gunilla. Hoppas fåfängt på en lunch med panoramautsikt från Skrapan.
12:29 Efter en välsmakande vegetarisk lunch på en trottoarservering och en latte i solen på Nytorget med lite prat om jobb, livet och lite skvaller hämtar jag hjälmen på Gunillas kontor innan jag korsar Götgatan för att ta mig hem till mitt kontor igen. Sneglar söderut och förbereder mig på motlut.
12:39 Väntar på grönt ljus i korsningen Ringvägen-Götgatan. Nu gäller. Ett par hundra meter uppför Johanneshovsbron för att komma igenom Gullmarsplan.
12:43 Förbi Gullmarsplan. Stannar och kollar batteriläget. Bedömer att jag har ungefär 65 procents kapacitet kvar. Inga problem att komma hela vägen hem.
12:48 Enskede Gård – smala gator, små villor. Men jäklar i min lilla låda vad dyrt det är.
13:17 Efter att ha glidit fram i behaglig fart längs Hagsätralinjens tunnelbanespår har jag stannat i Stuvsta Centrum för att köpa latte. Tror mig ha hittat det optimala läget för gasen. Läget som optimerar effektuttaget ur motorn och sparar batterikapacitet. Indikatorn som visar återstående kapacitet har rört sig väldigt litet på vägen hem.
13:26 Kör sämre än när jag gjorde lattetestet förra gången. I sista rondellen välter muggen och mina vita sneakers blir lattespräckliga.
13:29 Drygt tre timmar efter att jag lämnade kontoret är jag tillbaka. På den tiden har jag hunnit åka Götgatan tur-och-retur samt kombinera möte och långlunch. Bedömer kapaciteten i moppens batterier till att vara 30-40 procent. Det får anses vara rimligt och till och med helt ok. Enligt tillverkaren E-max ska en människa som väger 75 kg kunna åka mellan 70 och 100 kilometer på en laddning under förutsättning att vägen är flack. Jag väger 20+ kilo mer och har åkt ganska kuperat. Inräknat min sträcka till jobbet har jag kört ungefär 40 kilometer.
Elmoppen är ett reellt alternativ för jobbresor. Jag hade knappast tjänat någon tid att tala om på att ta bilen. Absolut inte på att åka kollektivt. Det går att åka ekologiskt och egoistiskt på samma gång. Och ändå vara en effektiv arbetstagare. Alltså borde min arbetsgivare fundera på allvar om inte elmoped vore ett alternativ som tjänstefordon. Inte minst med tanke på att jag är övertygad om att de flesta resor som görs i kontorets poolbil genomförs av en ensam människa och är kortare än 40 kilometer.
Räckviddstest
Idag är det dags att kolla räckvidden på moppen. Ska träffa min vän Gunilla på söder för lunch. Solen skiner och det är försomrigt ute. Självklart tar jag moppen. Det blir ett bra test för hur länge det går att köra på en laddning. I värsta fall kommer jag inte hem igen. Då får jag lida i solen.
Största utmaningen: sträckan från Gullmarsplan till Götgatan. Här brukar bussar, bilar och budbilar vara riktigt aggressiva.
Samhällsfarligt?
Ett bra sätt att kväva en protest är att döma ut en legal strejk som samhällsfarlig. Det har landstinget i Stockholm gjort och därför blir Vårdförbundets strejk inte så mycket mer än en symbolhandling. Frågan är bara om det inte är ännu mer samhällsfarligt att underbetala, nedvärdera och förtrycka ett kön med lönesättningen?
Trots att min kunskap om hur den offentliga sektorn växer för varje år kan jag inte förstå detta dilemma. Eller jo, förresten. Det handlar om gubbstruttar. Samhällsfarliga gubbstruttar som aldrig fattar.
Män som betalar män.
Mörkerfotografering
Har tagit på mig att fixa en mörkerbild från Huddinge C under helgen. Ska användas till en produktion. Men, när jag försöker få till bilden ikväll får jag backa. Lite för många knasbollar, packade unga hannar och losers för att det ska gå att få till bilden som jag vill. Får prova söndagkväll och ta med mig en bodyguard så jag kan fotografera i lugn och ro utan tjafs.
Tog ett ärevarv till mässan istället och där jag fick till den här sköna bilden som ingen kommer kunna använda.