Way out east + STHLM Jazz

Aftonbladet skriver om upp festivalkrig i antågande idag. EMA/Live Nation vill börja konkurrera med Rockparty i Hultsfred. Äntligen, säger jag! Det är på tiden att Stockholm får en festival som kan konkurrera med de riktigt stora. Varför? Anledningarna är mångfald, hållbar utveckling och ny publik.

  1. Mångfald
    Sverige är ett litet land. Med för få riktigt stora festivaler. Herrarna i Rockparty har varit lite för ensamma lite för länge vilket gjort att fingertoppskänslan i deras bokningar blivit sämre med åren. Sverige behöver fler alternativ helt enkelt.
  2. Hållbar utveckling
    En festival i Stockholm skulle få betydligt mindre negativ klimatpåverkan. Färre transporter, kortare transporter och fler kollektiva transportmöjligheter. Bättre logistik helt enkelt. Närmare till publik, artister och leverantörer. Varför ska alla som bor i Stockholm och Mälardalen tvingas åka över halva Sverige för att gå på stor rockfestival?
  3. Ny publik
    Festivalerna behöver nå en ny publik. Allt färre attraheras av att frysa och leva flyktinglägerslivet. Accelerator och Way Out West har visat vägen. Stadsfestivaler är efterfrågade. Självklart behöver Stockholm en stor sådan.

Jag har en ödmjuk lösning att föreslå EMA. Gå ihop med jazzfestivalen. Den har breddats, ligger bra i tiden och är inarbetad. Komplettera med ytterligare scener, kanske på Gärdet eller vid Universitetet och presentera ett av sommarens bredaste festivalprogram i Norden. Men, framför allt – satsa långsiktigt den här gången. Senaste försöket vid Sjöhistoriska blev ju en superflopp, mest eftersom det inte var ett riktigt försök.
Min inställning till Hultsfredsfestivalen är att den behövs och kommer fortsätta leva. Förvisso inte helt välmående, men det är ett pris värt att betala för mångfald. Trots att många musikjournalister kommer hävda motsatsen. Traditionens makt är nämligen stor i den ankdammen också.

Musik, musik

Har röstat i andra Grammisomgången. Nu har jag gjort min juryplikt. Dessutom har jag hunnit nominera mina fem favoritskivor från 2007 till dagensskiva.com:s årsbästa-lista.

Hello Stockholm, is there anybody alive out there?


Om cirka sju timmar kommer Bruce Springsteen skrika ”Hello Stockholm, is there anybody alive out there?” och kicka igång dryga två timmars konsert med ”Radio Nowhere”. Jag är där och förväntningarna höga inför min fjärde Springsteen-konsert. Med anledning av detta kommer bloggens dagliga uppdateringar ske sent ikväll. Eller inatt.

Mona gör som jag

Det är inte bara jag som väljer bort Nobelfesten till förmån för Bruce Springsteens spelning i Globen på måndag. Nu visar det sig att Mona Sahlin också gör det. Respekt.

Händerna mot taket!

Ola Andersson är en av mina favoritrecensenter. Han skriver verkligen smittande om musik. Idag om Freemasons. Glädjedisco som jag kände mig tvungen att ta hem från iTunes. Nu höjer jag mina händer mot taket och skakar rumpa medans jag lagar mat. Så kan det gå när man läser disco-Olas recensioner.
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=wdk5kf91LgI[/youtube]
Freemasons – Uninvited