Sprang på lunchen. Elva kilometer. I gamla Huddingekvarter. Förbi radhuset på Myrängsvägen och villan på Fagerängsvägen. Saker vi byggde finns kvar. Träd har tagits bort. Sprang vidare genom naturområdet mellan Rågsved/Hagsätra och Myrängen. Vidare bort mot Snösättra och Högmora. Genom områden som görs om till villamatta. Områden där jag tog barnvagnspromenader i naturen. Det var i ett annat liv. Jag sprang igenom det ganska fort. Möjligen lite långsammare förbi mitt eget lilla hörn av Trehörningen. Där jag brukade stanna upp, titta ut över vattnet och längta bort.
Tisdag 27 februari
Det här med pendling.
Det här med att min ena tjänstetelefon har TDC som operatör.
Det här med att tåget fastnar i radioskugga utanför Nykvarn.
Det här med funktionella arbetsmarknadsregioner.
Det här med att försöka jobba mot W3D3 på tåget.
Det här med underhållet av infrastrukturen.
Det här med vinter.
Skjut mig.
När människor möts
När jag får chansen att läsa på. När jag får chansen att lyssna in. Då kan jag leda samtal och det tycker jag är meningen med livet. Människor som blir lyssnade på säger kloka saker. En förutsättning för att människor ska mötas. I morse ledde jag ett sådant möte. I förrgår ett annat. Jag vill göra mer av det.
Tillbaka
Fotograferade en begåvad artist och låtskrivare ikväll. Ett fint förtroende. Fick höra fantastisk musik som snart ska släppas fri för världen att lyssna på. Som vanligt tar jag tjugo minuter på mig att se att blixtar och kamera funkar innan den jag ska fotografera kommer. Då blir det ett självporträtt eller två. Det här är mitt fokuserade yttre. Som ger sig tillbaka in i loppet igen. Ökar farten och försöker att ta mig in. Det är dags att vara smart, skärpt, genomtänkt, kreativ, klok, effektiv, rolig, närvarande, lyssnande och produktiv igen.
Det där som människor säger att jag är. Som de vill att jag ska vara. Som jag kommer att vara. Ska bara försöka att sova ett par timmar först. Innan tåget går mot Flemingsberg klockan sju imorgon.
Livet går i cirklar
Plötsligt är dragningskraften stark och oväntad. Från en plats och ett sammanhang som jag trodde jag lämnat. Men, det är något väldigt skönt att få tillbaka sammanhang där jag är uppskattad, där jag är en jämlik del tillsammans med andra och där vi arbetar proffsigt tillsammans.
Huddinge. Igen.
Huddinge
Sitter och jobbar i en soffa i Huddinge. En arbetsdag som känns toppen. Det var ett par veckor sedan jag var här senast. Det var dessutom ett helt år sedan planeringen såg så bra och spännande ut. Härligt att vara här. Härligt att vara jag idag. Trots betonggråa skyar. Planerar kul arbetsinstatser under våren.
Gott nytt år
2013:
Jag jobbade asmycket. Åt Huddinge kommun och Arena Huddinge. Åt Örebro kommun. Tillsammans med Maria Comstedt gjorde jag en utställning och ett sommarprojekt på Örebro slott. På uppdrag av Örebrokompaniet jobbade jag jättehårt med att få OpenART och Live at Heart uppmärksammat. Jag fotograferade två LipFish-kollektioner. Ledde morgonsoffor och konferenser.
Jag gick nästan sönder igen. Hittade en psykolog som hjälpt mig att tänka klokare än på länge. Fick hjälp av en kurator på barnkliniken att tänka lugnare kring mina barn och deras diabetes. Kom ut som ångestpappa. Insåg att jag är informationsmissbrukare.
Har kommit fram till att jag behöver hitta sammanhang att vara en del av. Inte stå utanför och titta på, utan vara med inne.
De bästa grejerna under året heter Vilda, Jakobsdal och Läppe.
2014:
Ingen aning. Den här tiden på året är det bara mörkt och grått. Har någon slags tanke att läsa mer internationella nyheter eftersom de lokala och inhemska mest gör mig dyster. Funderar på att lämna Facebook. Har köpt en papperskalender. Ska reclaima min handstil och vara mer på landet med hunden. Återta livet som pappa. Ska rösta för en politik som står för en långsiktigt hållbar utveckling, öppnare gränser och ett mänskligare klimat där alla är lika mycket värda hela tiden, överallt och utan undantag. Ett samhälle där vi inte förstör för våra barn. Jag måste försöka hitta ett mer stabilt sammanhang att jobba i. Där jag känner mig uppskattad. Jag vill inte vara ensam längre.
Ungefär så.
När jobbet är som bäst
Hade en sån där lite magisk dag idag. På jobbet. Ibland känner jag att jag älskar att jobba. Oftast när det handlar om att få bidra till möten där människor träffas, inspireras, lyssnar och lär. Som idag på Mötesplats Huddinge. Har bloggat om det på min nya firmawebb och på arenahuddinge.se. Går och lägger mig nöjd. Gonatt.
platserna 2010
Enligt GowallaWalk har jag varit och checkat in på de här platserna under året. Det stämmer. Jag gillart. Men spridningen kunde gärna varit ännu större. För övrigt kan jag meddela att Gowalla-appen för iPad är skön.
Solrosorna växer
De där små fröna från Mora är stora nu. Två meter höga. Ella är en stolt matte.