Eftersom det bara är ett par veckor till min mammas flyttlass går börjar det bli dags att passa på att ta sista chansen med några saker. Så idag passade Ella på att ta sista badet i farmors badkar. Mamma har varit duktig och det känns som att väldigt många av hennes saker redan är packade.
Att inspirera barn
En av de finaste sakerna jag vet är att inspirera mina barn. Här har jag inspirerat Ella när hon ritar en sälfamilj. Föräldrarna är fasligt lika hennes egna och jag känner mig ganska avslöjad.
Hanna har publicerats
Hanna har fått en insändare publicerad i KP. För oss gamlingar mer känd som Kamratposten. Det är – för mig som pappa – en hjärtskärande liten insändare om hur det känns att inte räcka till, baserad på hennes upplevelse av ett missat mål på en fotbollsplan. Skriven under pseudonym, men icke desto mindre är hon publicerad för första gången.
En måndagkväll
Camilla är hos tandläkaren. Jag ska laga mat till barnen. Det blir potatiskroketter, schnitzel och småköttbullar. Sen väntar en stund upp på vinden där jag ska försöka se om jag kan ta bort lite väggpanel för att försöka undersöka varför vi har fuktfläckar på två ställen på fasaden. Jag har en lite läskig känsla i magen. Om vi måste byta tak nu blir det något av en dolkstöt in i vår ekonomis känsligaste mjukdelar.
Men, barnen mår bra och våren fortsätter växa fram sakta med säkert.
Moppesäsongen börjar
Nu är nya moppen avplastad och uppladdad. Idag körde jag först Hanna till innebandyn och sen åkte Ella och jag till min mamma och fikade. Även den nya moppen är en E-max 110s. Lite bättre byggd än förra årets modell. Känns också mer snål med energiförbrukningen. Lite segare på gasen av den anledningen. Nu ikväll har jag skruvat på packboxen och säsongen kan därmed börja.
En dag på Tekniska Museet
Idag provade vi Tekniska Museet. Det var så där. Ingen av oss uppskattar de gamla maskinerna. Stora barnet tycker det mesta var tråkigt. Lilla barnet tyckte det var kul med alla grejer hon faktiskt fick prova. Inte minst den där stången man kunde åka ned på, precis som brandmännen gör. Men bäst tyckte hon om crosstrainern i barnstorlek. Den körde hon hårt på. Pappan och stora barnet provade den omtalade fyrdimensionella bion och tyckte den var aptrist. Vetenskapsfilm brukar vara det och var det även idag, trots rörliga stolar, vindpustar, rök och såpbubblor.
Tekniska museet blir godkänt, men det känns inte som vi kommer tillbaka.
Världens finaste storasyster
Camilla och jag går på fest. Hanna tar hand om Ella. Hon ringer oss med jämna mellanrum och stämmer av blodsocker och insulin. Både för att hon känner sig tryggare och för att hon vet att det får oss att känna oss tryggare. När vi kommer hem ligger hon med Ella på magen. Bägge sover gott.
Hanna är världens finaste storasyster.
Tungt och blött
Går med Ella från dagis och hem. Det är tungt och blött. Varannan replik från hennes mun är ”orkar inte gå längre”. Men antalet stora vattenpölar på vägen underlättar eftersom de är kuliga att forcera. Tack och lov smälter det snabbt nu så på fredag lär vi kunna åka moppe. Nu ska jag sätta igång torktumlaren.
Att gå till fots
OK, vi har nu bara en bil. Väglaget omöjliggör moppe-åkande. Så idag gick jag till jobbet. På vägen hem hämtar jag Ella och hennes bästis och tar med dem till fots den sista kilometern hem. En fantastisk promenad. Dessa två fyraåringar hinner fråga mig saker och berätta sanningar på ett sätt som gör den här promenaden hem till den mest intressanta stund jag haft på mycket länge.
Härligt.
Sportsyrrorna
Hanna hänger lite med huvudet efter att hennes lag åkt på fett med däng i eftermiddagens träningsmatch mot Tullinge. Men, det går fort över. Hon är nämligen klok nog att snabbt skaka av sig förluster när hon sportar.
Ella har sett Hanna spela fotboll och innebandy många gånger. Nu går hon i syrrans fotspår, men kombinerar bägge sporter samtidigt. Imponerande.