Varmt. Köpte vita byxor och tunn skjorta till helgens festligheter. Jobbade på i kvalmkontorssysslorna. Hämtade den svarta fina akustiska basen jag behöver till SM för gatumusiker. Firade Lo som fyllde två år, träffade pappa och mina bröder och resten av den klandelen tillsammans med ett gäng andra sköna människor i Midsommarkransen. Därefter glass och kaffe på Fåfängan i solnedången.
Jorå.
Trettioen grader på kvällen
Ord kan göra ont
Reality Check. Jag är tonårsförälder nu. Och måste på något sätt göra en utryckning. Ett par hypotetiska kompisar snackar skit om varandra. Inget nytt under solen. Det hör till tonåren. Men, när man gör det på bloggar, Facebook eller andra forum där hela världen kan se skapas andra känslor. Gruppbeteenden som inte är okej. Det är så lätt att skriva saker som inte är genomtänkta. Det är så lätt att ta dem jättehårt för den som är på andra sidan.
Så jag har två saker att förmedla. För det första, prata MED varandra, inte OM varandra. För det andra, lägg på er ett extra hudlager. Snabbt. Världen är full av impulsiva handlingar, ogenomtänkta ord. Ta dem inte alltid på allvar. Idiotiska inlägg ger aldrig energi. Åt något håll.
För det tredje: SKÄRP ER FÖR FAN! Behandla andra som ni själva vill bli behandlade. Var snälla. Ingen vänskap tolererar vad som helst. Gå inte över den linjen. Ord kan göra ont.
Just nu: LYCKA!
Jag känner mig lycklig. För första gången på mycket länge känner jag mig fylld av liv. Till bristningsgränsen. En bra arbetsvecka i Visby med spännande möten, diskussioner, inspiration och mängder av intryck, kära återseenden och världens vackraste miljö. Och så en segeltur hem som visade sig bli precis så bra som jag hoppats. Hemma möttes jag av kärlek och medelhavsvärme.
Ett sjöbad och ett VM-guld senare känns det som att livet är så bra det kan bli.
Almedalsveckan: slutet
Har lagt in mina väskor i min kompis/kollegas båt. Vi är två, kapten Berglund och matros Welander, som ska korsa Östersjön mellan Gotland och Nynäshamn. Vi räknar med att lämna Visby vid 18 eller 19. Framme i Nynäshamn mitt på dagen imorgon. Just nu blåser det 10 sekundmeter. Kommer mojna ikväll.
Det här kommer bli asbra. Ett perfekt slut på en fantastiskt vecka.
Almedalsveckan bara fortsätter
Luften gick ur mig lite idag. Ett gäng av mina fina kollegor åkte hem. Våra aktiviteter avklarade. Känner att jag saknar Ella. Hanna. Och Camilla. Skulle vilja ha dem här och ligga på en strand. Så med en ganska tomt sinne lät jag dagen passera. Utan seminarier eller mingel. Istället god Visbyglass, en skön strand- och grändpromenad och häng på bästa båten. Båten jag mönstrar på imorgon för att segla hem med.
Hem till de jag saknar ganska mycket nu efter en intensiv period. Men, jag skulle ännu hellre vilja att de kom hit. Till den här makalöst vackra platsen.
Almedalen, onsdag
Stora dagen. Våra två seminarier hölls. Bra blev det. Liksom kvällens middag. Massor av trevliga, kunniga och spännande människor med mycket att berätta och diskutera. En sån här dag har jag världens bästa jobb. På bästa ön.
Trots att Tyskland förlorade.
Tredje Almedagen
Tar emot fler kollegor som anländer. Träffar spännande människor. Missar seminarier för att de är fullsatta. Inspireras av kraften från unga samhällsentreprenörer. Blir frustrerad på ett seminarium om diabetes, ett ämne som berör mig personligen. Laddar inför morgondagen, vår dag.
Jag hälsar på och träffar människor jag känner lite överallt. Fler här än i vardagen. Det känns som att det är en signal på något sätt.
Almedalen, andra dagen
Började dagen med en debatt hos Almega. En minister, en partiledare och två riksdagsledamöter skulle diskutera tjänstesektorn och dess betydelse för nya jobb. Well, det blev lite saggigt. Tror det mest använda ordet var ”Arbetsförmedlingen”, när det borde varit ”företag” eller ”människa”. Annie Johansson från Centern var bäst. Klok, ung och med idéer som känns ganska mycket 2010.
Passade också på att krama världens bästa Ann och Anette innan jag tog mig ned till UF-utställningen i inre hamnen.
Sedan ett mycket bra seminarium om företagande och kvinnliga förebilder med ett gäng mycket kloka människor. Ett seminarium som hade många kopplingar till det vi är här för att arrangera senare i veckan. På seminariet träffar jag världens bästa Gunilla och vi satte oss vid vattnet efteråt och uppdaterade varann om livet och nuläget.
Visby. Briljant.
Hej Almedalen!
Kommer fram till huset vi bor i vid tretiden på morgonen. Några korta timmars sömn senare gick söndagen mest åt till att landa här på bästa ön. Strålande väder, massor av människor och de där fantastiska kollegorna. Jag önskar att alla som arbetar med samhällsutveckling på ett eller annat sätt kunde komma hit till Almedalsveckan. Här finns så mycket kunskap och erfarenhet att ta del av. Och det måste finnas ännu fler som har saker att berätta.
Inspiration. På bästa ön i bästa vädret.
