Ship to Gaza

Okej. Det här som hänt. Jag måste tänka lite. Konflikten i sig är så stor att jag inte kan ta ställning. Jag kan inte tillräckligt mycket. Vad jag däremot kan är att känna avsky för alla de stenhårt formulerade propagandabloggar, twittringar och kommentarer från massor av andra människor som borde hålla käft och tänka efter. För just det känns som en av de jobbigaste saker som ligger i världen för att någonsin ta steg för att lösa själva konflikten.
Alla dessa förutfattade och fastlåsta meningar.
Det handlar väl om människor. Människor som du och jag, klämda mellan olika typer av cyniska människor i två politiska läger. Som mer eller mindre dagligen är beredda att offra andras liv än sina egna. Som beordrar människor att ta liv. Jag är trött på att läsa om sånt här nu. Inatt dödades ett antal till.
För att någon ville sätta ned fötterna. För en sjuk princip. Propagandan haglar från bägge sidor. Helt utan tanke på att människor fortsätter lida på bägge sidor av konflikten. Det är så kallt och cyniskt att en mörkerman som jag framstår som rena allsångsledaren.
Det här är inte på riktigt. Det kan det inte vara. Livet på låtsas. Synd att det kräver riktiga liv.