Dagens övningar handlade om inköp. Jag behövde köpa TomToms Car Kit för iPhone eftersom GPS-hårdvaran i just min iPhone inte hänger med riktigt. Oerhört irriterande att ligga fem sekunder efter varje sväng i städer där jag inte hittar. Lyckades också efter tjugosjutusen dödade hjärnceller köpa och installera ett kontantkort på en annan telefon så att jag kan använda Gowalla och Facebook till fots.
Dessutom skojade jag och min mamma till det ordentligt. Lämnade Hanna framför PS3 en stund och stack till Famila för att göra inköp av påskproviant. Sen fick jag ett jobbigt SMS, rodnade, skämdes och försökte fånga en tappad boll på hemmaplan. Ont i huvudet.
Avslutade dagens utåtriktade aktiviteter på fantastiska Traum GmbH. Bästa stället i Kiel. Förmodligen.
Framtiden knackar på
Miljöpartiets valmanifest är bra på riktigt. För bra för att dribblas bort av gårdagens kompromisslösa tankar. Därför borde partiet få många, många fler röster än det troligen kommer få. Eftersom alldeles för många tror att det går att backa framåt. Att dagens problem ska lösas med samma medel som skapade dem.
Framtiden knackar på. Hur många vågar öppna?
54° 27' 26.70" N 10° 11' 50.39" E
30 mars 2010. Jag fyller sinnena vid fyren Bülk med utsikt över Östersjön.
March 30, 2010. I fill my senses, looking out over the Baltic sea at lighthouse Bülk in northern Germany.
30 märz, 2010. Ich fülle meine sinnen beim Ostsee und leuchturm Bülk.
Rapport från andra sidan
Några observationer: Halvklart och femton grader. Snödroppar, tussilago, krokusar och påskliljor växer i rabatterna. Starbucks. Stora barnet och nya skor. Stan levande trots lågsäsong. Mobiloperatörernas datatrafik-ockrande gör mig irriterad eftersom jag vill Gowalla in hela Kiel. Solen varm i ansiktet.
Skönt. På riktigt.
Tolv timmar i bil
08:45 lämnar vi Alby bakom oss. Då har resan börjat på riktigt. Det är grått, fuktkallt och regnigt. Sverige visar sig från sin mest färglösa sida. E4 genom Sörmland är som vanligt sömnig. Först när vi kommer till Vättern börjar det kännas som att det händer något. Halva Sveriges största sjö ligger fortfarande under is konstaterar Hanna och jag innan vi tar dagens lunch hos Köttclownen i Jönköping. Sen väntar Sveriges kanske tråkigaste motorväg, den oändliga sträckan E4 tar igenom Småland. Bara tallar och spikraka mil. Hela tiden. Men till sist dyker Skåne upp som en tröst och när E6 tar vid i Helsingborg börjar till och med molnen lätta en liten aning och regnet slutar falla konstant. Tankar i Rosengård och tar sedan bron över sundet och fortsätter de fyra filerna västerut från Köpenhamn. När vi kommer över Stora Bält känns det som att världen börjar. Kort paus och sen står vi på. Strax före tyska gränsen skingras molnen och solen visar sig en stund, för att gå ned lagom till vi parkerar bilen i Suchsdorf, Kiel. Tolv timmar. Från snö och is till försiktigt grönt och knoppar på tolv timmar.
Wir sind zurück.
Mår bra en timme
Idag gjorde Ella premiär på planen. Tillsammans med bästisen Wilma provade hon innebandy en timme. Åtta små tjejer bekantade sig med boll, klubba och sina fötter för första gången i just den kombinationen. Hanna, Camilla och jag satt bredvid och tittade. Sötare innebandy har jag aldrig sett. Maken till skönspel, alla på bollen, hålla reda på vad som händer samtidigt som var och en verkade ha väldigt mycket att berätta för ledare Palle samtidigt som de vinkade ivrigt till föräldrarna på sidan… jag ville börja gråta av ömhet, glädje och stolthet.
Men satt stolt kvar och mådde bara bra en timme. När den var över berättade Palle att det skulle bli två prova på-gånger till så att alla tjejer kunde fundera på om de vill börja spela innebandy. Ella sa, högt och med stoltstark röst, att hon minsann ville börja nu.
Fina lilla barn.
Sammanfattar Q1
En kort sammanfattning av första kvartalet:
Istiden är här. Framtiden har tittat förbi, men drog vidare eftersom ingen var intresserad. Döden har förändrat något och jag hoppas nog lite för mycket på en grej som inte kommer hända. Än.
Jag laddar för fullt för en ny besvikelse. Och en begravning. Men allra först en vecka i Tyskland. Life ain’t no rehearsal.
Rapport från istiden
Nämen. Kalendergenomgång:
Söndag 21/3
08:00 Innebandymatch Täby
14:00 Barnkalas
15:00 Innebandymatch Huddingehallen
19:00 Handla mat och galonisar
21:00 Kolla Zaragoza-FCB
21:45 Byta vatten i akvariet
22:00 Andra halvlek
23:30 Gör klart bilder till tre olika kunder
Måndag 22/3
09:00 APT
14:30 Utvecklingssamtal Hanna
Tisdag 23/3
Heldag + övernattning med jobbet. Gruppsykologi och IDI-profiler.
Onsdag 24/3
Fortsättning. Åter Huddinge 18:00.
19:00 Lasta in, köra och lasta ur något ton pellets (eftersom istiden aldrig tar slut, men pelletsen gjort det)
23:00 Jobba med saker jag inte hunnit med eftersom jag varit på internat.
Torsdag 25/3
08.00-21.30 (cirka) Arbete på viktigt event i Flemingsberg.
Fredag 26/3
08:30 Gå igenom allt jag missat under veckan.
14:45 Gå med Ella till tandläkaren
Lördag 27/3
10:30 Innebandymatch i Tumba
Söndag 28/3
14:45 Innebandymatch i Huddingehallen.
Måndag 29/3
Hundra mil i bil. Söderut. Sen förväntad tysk ledighet en vecka tillsammans med Hanna.
Det där är den teoretiska planeringen för kommande vecka. Med all säkerhet lär den ändras. Jag hoppas träffa min pappa bland annat.
Inte riktig än
Snart kommer det här bli platsen för mina texter. Men inte riktigt än. Har några kartonger att packa upp, barn att skola in och lönearbete att avsluta. I höst kliver jag helt över i egen verksamhet och då kommer jag skriva lite om vad jag jobbar med, hur, varför och vad jag hoppas det ska leda till. Just nu bloggar jag om att flytta från Stockholm till Örebro på na.se. Uppdaterar också mitt företagarjag på Facebook.
Fick inte publicera
Jag fick inte publicera den tyckte spelaren i fråga. Men, jag tänkte berätta att hon varit grym i tre matcher den här helgen och visat framfötterna. Ett mål (snygg styrning) och bra tryck framåt. Nu har hon blåsor under fötterna och är trött. Pappan har inga blåsor och är stolt.
Klart jag måste ha en bild till den korta rapporten. Här besvikelsen efter en missad chans.