Efter ett par riktigt tunga veckor vann Huddinge äntligen en match igen. Men det satt långt inne. Hanna var sargvakt/bollkalle och jag fotograferade när Endre från Gotland kom på besök. Efter tio minuter hade de gotländska spelarna gjort tre mål och jag fick ont i magen. Dåliga tankar for igenom mitt huvud. Jag såg ett darrigt Huddinge som inte fick något att funka och fruktade en ny förnedring.
Men då, när det behövdes som bäst, klev Huddinges virtous Ranja Varli fram. Med tre raka mål tog hon Huddinge tillbaka in i matchen som blev en jämn och spännande historia som Huddinge vände i tredje perioden. Avgörandet föll i sudden efter ett rent viljemål av Frida Bäckrud. Hela laget tog ett rejält kliv framåt, men mest imponerade Ranja, Anna Wiman och Malin Linder.
Nu hoppas jag självförtroendet är tillbaka. Trots att av Huddinges 94.000 invånare (som bara har ett elitlag i idrott att uppleva) bara 113 tyckte det var värt att komma och titta idag. Det är bedrövligt.