Ella är världens mest störiga fyraåring. Trotsig och tjurig. Obstinat. Med en vilja och styrka som gör mig stolt samtidigt som jag biter mig i tungan för att inte skrika åt henne när hon vägrar göra vad jag ber henne. Verkar det konstigt? Well, livet är konstigt.
På dagis går det bra. Hennes nya resursperson är lyhörd och duktig. Det känns tryggt. Senaste besöket på diabetesmottagningen visade att Ellas hba1c ligger bra, men fortfarande kan sjunka en aning. Hon tenderar fortfarande att pendla kraftigt mellan högt och lågt blodsocker från och till.
Hennes stenhårt rosa och tingeltangliga prinsess-/glamourperiod ser fortfarande inte ut att sluta. Men under kvällens fotosession freestylade hon med diverse attiraljer hon hittade i garaget. Jag bara tog bilderna. Alla poser och detaljer är hennes egna. Hon trivs framför kameran.
