På kontoret, men ändå inte

Ella har en grinig period. Det är inte lätt komma iväg på morgonen. Därför är jag just nu fasligt nöjd med att jag kan jobba hemifrån fullt ut. Därför hinner jag gå igenom morgonens mail, svara på jobbtelefonen och hinna med det som jag ska före 9:00 trots att vi inte kommit iväg till dagis än.
Teknik och bra ledarskap. I kombination.

Nu serie MacBooks presenteras ikväll


Ikväll 19:00 är det dags för ännu ett Apple-event olika macforum vältrat sig i den senaste tiden. Det är dags för Apple att presentera nya MacBooks. Som vanligt har företaget lyckats buzza eventet och fått massor av gratis publicitet. Troligen är det inte något annat än en modern och ytterst funktionell serie bärbara datorer som presenteras ikväll, men eftersom det är Apple de säkert vara ganska innovativa och tjusiga.
Och jag kommer nog vilja uppdatera min tre år gamla MacBook Pro. Som fortfarande känns blixtsnabb och skitbra.
Uppdatering 20:57
Visst blev det en ny serie bärbara datorer. Och visst väckte de visst ha-begär.

S.O.S Apskaft

Veckans vidrigaste: TV3:s osköna program S.O.S Familj. Familjeterapi, stökiga tonåringar och trötta familjer blir underhållning för alla oss andra som kan vältra oss i känslor över vår egen framgångsrika uppfostran och harmoniska livsföring.
För det första vill jag aldrig nånsin se programmet igen. Har just plågat mig igenom femton minuter. För det andra ka inte de som låter sig utnyttjas för detta dunkla underhållningssyfte sluta göra det? Sluta.

Jag ogillar att bli fotograferad…

…av andra än mig själv. Idag tog jag porträttbilder på mina närmaste kollegor till presentationer av oss. Kul och utmanande att fånga mina kollegor på bild, inte minst de som uppenbart vantrivs framför kameran. När en av kollegorna får i uppdrag att fotografera mig är det jag som är utmaningen. Jag tycker inte om att stå på fel sida kameran.

Eftersom jag vet att när det inte är jag själv som tar bilden kommer den se ut som jag faktiskt gör.

Hanna är med busskort

Igår fick Hanna ett efterlängtat busskort. Nu kan hon transportera sig själv. Det har hon längtat efter. Jag misstänker att hon börjar vilja göra sig fri. Det började lite gulligt med att hon missade bussen i morse eftersom hon artigt stod och väntade på att alla som kommit före henne till busshållplatsen skulle kliva på. Först när bussen gick förstod hon att de väntade på en annan buss och fick springa till skolan istället.
Skulle tro att det var första och sista gången hon var så artig.