Lagom till nu borde den fromma friden infunnit sig i min kropp. Det brukar den. Men, eftersom Ella fortfarande inte mår bra känner jag mig lite trött. Hostan har mildrats en liten aning, men febertopparna är fortfarande höga. För någon timme sedan 39,7. I köket står Camilla och hennes mamma och kokar risgrynsgröt till morgondagens frukost. På laktosfri mjölk eftersom Ella konstant sedan någon vecka tillbaka har ont i magen.
Trots att jag inte har några illusioner om, eller ens tror på, den perfekta julen skulle jag bli så himla tacksam om vi någon högtidsdag om året kunde få vara friska. Vi i sjuka familjen.