True Blood är en HBO-serie skapad av Alan Ball (Six Feet Under). Första säsongen har just börjat på Canal+. Vampyrer, rednecks, sex och våld. Har just sett första avsnittet. Bra skit. Inte minst ledmotivet ”Bad Things” av Jace Everett.
S.O.S Apskaft
Veckans vidrigaste: TV3:s osköna program S.O.S Familj. Familjeterapi, stökiga tonåringar och trötta familjer blir underhållning för alla oss andra som kan vältra oss i känslor över vår egen framgångsrika uppfostran och harmoniska livsföring.
För det första vill jag aldrig nånsin se programmet igen. Har just plågat mig igenom femton minuter. För det andra ka inte de som låter sig utnyttjas för detta dunkla underhållningssyfte sluta göra det? Sluta.
Obligatorisk toabok
Det borde vara lag på att Henrik Langes ”Åttio romaner för dig som har bråttom” ska finnas på varje toalett. Den är helt perfekt som toaläsning. Dessutom med kulturell själ då den på fyra serierutor sammanfattar åttio litterära klassiker och samtidigt tar ned dem på jorden.
Stjärnor på glid
Snart är det premiär för fyrans stora familjeunderhållning Stjärnor på is. Handlar så vitt jag förstått om att kändisar ska lära sig konståkning. Som Let’s Dance, men på is. Eller som det där vidriga sångprogrammet där Magnus Hedman och andra fick sjunga ihop med någon artist. Det stora ridsporteventet Stockholm Horse Show hakar på trenden och låter kändisar lära sig rida, hoppa med häst eller något i den stilen.
OK, kära svenska folk. Har vi klarat av den här fasen av att se kändisar göra saker de inte behärskar snart? Vore det inte festligare att se saker de klarar av. Här är några gratis tips till landets tevemakare:
- Stjärnor på väg utför
- Stjärnor som gör vad som helst för pengar
- Stjärnor drar koks på krogtoa
Men lät inte det där lite jantelikt avundssjukt? Kanske. Men det är inte så det ska läsas. Det är snarare kulturelitisten i mig som är trött på att se sina medmänniskor bli allt dummare och likgiltigare medan världen håller på att förändras framför våra ögon. Vi ser det inte eftersom vi är upptagna med att se någon pajas drutta på ändan. Genom att läsa massa omtuggade skvallerreportage i kvällstidningarna om någon kändis nya karriär.
Bittert och elititisktiskt? Okej.
Avundssjukt? Nej.
Bra film: The Number 23
Såg filmen häromkvällen. Har aldrig hört talas om den förr. Jim Carey imponerade i huvudrollen. Inte ett dugg rolig den här gången, utan minst lika bra som i Eternal Sunshine On The Spotless Mind. The Number 23 är en film om paranoia, mani och galenskap. Med en spännande twist. Rekommenderas varmt.
Att vara rädd för islam
På Nerikes Allehandas webbplats bloggar just nu journalisten Abdalhameed Ajlan om hur det är att fira ramadan. Kommentarerna han möts av är ganska avslöjande. Rädslan för islam är stor.
Men jag kan inte riktigt förstå varför tonen behöver vara så kall.
Ingen glädje för Sulan
Jag har svårt att bestämma mig för vilka som är de största klåparna. Förstås idioterna i klacken som gör att derbyt måste avbrytas. Men också klubbarna, domarna och polisen som inte blåser av matchen direkt när det börjar urarta och sedan stänger butiken. Varför tillåta kaoset överhuvudtaget?
Sulan räddar en poäng med en klockren vänsterträff rakt upp i krysset, men det är liksom svårt att glädjas åt det efter ännu en uppvisning i fotbollsdöd. Tidigare har Daniel och jag sett derbyn på plats då och då. Nu ser vi dem på teve.
Det finns en anledning.
Reclaiming myself
Jag har fått en dålig start på hösten. Det har jag fått de senaste åren. Efter några veckors sömnproblem i varm och fuktig luft med rastlösa ben har världen utanför trängt igenom mina försvarslinjer och tagit över det enkla livet. Jag har lagt alldeles för mycket energi på att blir förbannad på orättvisor som är utanför min påverkan. Låtit alldeles för många okontrollerbara saker göra slut på mina krafter.
Därför ska jag ägna mig åt lite kvalificerad terapi iform av läsning. Tre (förmodat) goda böcker ligger på sängbordet och väntar:
- Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn
- En dold Gud av Stefan Einhorn
- De nya uppenbarelserna av Neale Donald Walsch
Jag behöver lite kloka tankar istället för trams mellan öronen.
Uppdatera de mänskliga rättigheterna
Läste igenom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter idag. Den är fin. Synd bara att ingen som skrivit under den tillämpar deklarationen. De flesta människor i världen är ju undandtagna ifrån den och behandlas knappast enligt de mänskliga rättigheterna. Läs deklarationen här.
Jag utmanar dig att lista människor du anser inte omfattas av de mänskliga rättigheterna. Inte utifrån hur DU ser på det, utan ifrån vad du tycker dig se i din omvärld. Själv tycker jag när jag ser på min omvärld och läser internationella nyheter att följande människor verkar vara undantagna ifrån de mänskliga rättigheterna och helt lagligt får behandlas som skit:
- Kvinnor
- Barn
- Alla som bryter mot heteronormen
- Fattiglappar
- Alla som avviker från normen för vad en frisk människa är
- Alla som inte har europeisk härkomst
- Försvagade människor
Är inte det konstigt? I en demokratiskt värld utgör ju alla dessa en majoritet, och majoriteten brukar ju bestämma. Nåväl, har jag missat några?
Kärleken dör baklänges
SVT hade den goda smaken att visa Francois Ozons 5×2 (Kärleken tur och retur) ikväll. Otroligt bra film om kärlekens liv och död. Handlingen utspelade sig baklänges och började med skilsmässan för att sluta med förälskelsen. Vackert. Ozon är en av de absolut bästa regissörerna.