Författare: fredrikbronner

Läser Marita Johansens krönika i NA (tyvärr inte länkbar) om Örebros kulturliv, eldsjälar och nyttiga idioter. En ganska fin text om de som sliter hårt, brinner starkt (och tyvärr ofta ut) och skapar upplevelser som gör staden jag lever i bättre på många sätt. Marita Johansens krönika slutar i ett önskemål om en stark kulturnämnd och en lika stark kulturchef i kommunen.
Örebro kommun förväntas ta ansvaret.
Jag är inte säker på att det måste vara så. Liksom Marita Johansen skulle jag också gärna se ett mer samlat grepp på kulturlivet i Örebro. Varför? Jo, för att stärka alla olika enskilda kvinnor och män som skapar. För att göra Örebro ännu bättre. Men, jag tror inte att det bästa sättet alltid är att lägga över ansvaret i knät på de politiskt förtroendevalda. Istället är jag gärna själv med och tar ansvar.
Kanske skulle det gå att jobba samordnat och strategiskt med en organisation som har till uppgift att stötta och hjälpa eldsjälar och entreprenörer som skapar kulturupplevelser? Istället för att styra dem med ekonomiska bidrag kanske det är mer värt med praktisk hjälp? Jag efterlyser lite samverkan, en bredare lösning än en kommunal kulturnämnd.
Som företagare i Örebro ligger det också i mitt intresse. Finns det erfarenheter av liknande organisationer, alltså där privata medel möter skattemedel, och bidrar till att skapa utvecklingsmöjligheter i staden? Jag tror det. Kommun, näringsliv och ideell sektor har flera olika arenor för samverkan och samarbete. Det ger resultat. Jag tänker till exempel på Örebrokompaniets goda insatser för att få människor utanför Örebro att komma hit. I Örebrokompaniet delar kommunen, Handelskammaren, City Örebro och föreningen Förnya Örebro (som består av företag som arbetar inom besöksnäringen) på ägandet. Arbetet får nog anses vara ganska framgångsrikt. Beläggningen på Örebros hotell är högre än Stockholms. Den ena tunga kongressen efter den andra kommer till Örebro och turismen slår rekord. Hittills 2012 har staden Örebro vuxit med fler människor än någon annan stad utanför de tre svenska storstäderna.
Så varför inte kopiera detta vinnande koncept? Eller kanske bredda det? Det finns förstås andra aktörer som borde vara välkomna i ägandet.
Örebro skulle må bra av en strategisk utvecklingstanke när det gäller kultur och kreativa näringar. Det finns många kvinnor och män som arbetar med detta i staden. Det skulle hjälpa oss att bygga en starkare stad med en ännu attraktivare livsmiljö. Det skulle göra det lättare för företag att attrahera kompetens som inte finns i Örebro. Det skulle lyfta de här eldsjälarna, så de slutar känna sig som nyttiga idioter.
Jag tror vi kan hjälpa dem med kompetens, resurser, kunnande och nätverk som hjälper dem att utveckla sina idéer och nå en ännu större publik. Vi kan hjälpa publiken att hitta upplevelser som gör våra liv ännu mer innehållsrika. Människor utanför Örebro får ytterligare anledningar att komma och hälsa på.
Jag tackar Marita Johansen för bra tankar. Mitt bidrag för dagen får bli att prata om flera olika lösningar. Det viktigaste är att vi lyssnar, diskuterar och bestämmer oss för något. Om det här fina kulturlivet vi upplever nu ska utvecklas hållbart och kontinuerligt. Mina erfarenheter av att ha jobbat mitt i denna samverkan mellan privat, offentligt och ideellt som kommunikatör och idé-/affärsutvecklare i många år får mig att tro att Örebro har fina möjligheter att kraftsamla här också. Om viljan finns.

Det här är en fråga till alla mina strategiska kollegor i den ideella intressebranschen. Ni som tänker att det är en bra idé att skicka ut människor med pärmar som med attackerar mig på gatan för att få ett avtal om att jag ska skänka pengar (gärna via månadskonto) till er organisation.
Är detta verkligen ett bra sätt att hitta givare? Hur många av de som ni knyter upp på gatan blir kvar under en längre tid?
Jag frågar eftersom jag känner mig som en surgubbe varje gång någon av era hurtiga, fejkrespekterande volontörer kommer fram och säger ”Heeeeeeej, hur är läget idag?”. Det känns som när mobilbranschens utsända trakasserar mig.
För mig är det kass kommunikation. Som spam. Jag tycker ni är viktiga. Vill att ni ska få mer pengar för att kämpa för det som är bra. Men, det måste finnas 999 bättre sätt att värva givare än detta. Eller?