Det finns nog bara ett sätt att sammanfatta det här jäkla året. Och det är med den här låten.
I love to hear you talk
Give me every little thought
Let me keep you for a while now
I love to hear you talk
I can never say out loud
What this is really all about
I’d like to come alive before I die
But this whole thing could take me out
Cross the water, dirt and hills
Try to find them, kill what kills
Grab the keys, walk the walk
Because I love to hear you talk
Ett år senare
Det har gått ett år idag.
H3N2
Årets influensa. Är inte så skön att få i kroppen, kan jag meddela här från en soffa i norra Tyskland.
Julen 2016: Kärleken
Hundra mil norrut finns Någon. Och jag vill aldrig mer fira jul borta från henne. 2016 har varit vårt år. Vi har funnit varandra på många sätt och det har varit helt fantastiskt. Jag längtar efter framtiden mer än på mycket, mycket länge. Troligen mer än någonsin. Men, samtidigt har 2016 varit ganska hårt. Slag på slag har matats mot oss. Så det är fullt i linje med hur det här året varit att vi är hundra mil ifrån varandra och att hon fick en laddning nya prövningar på julafton och att jag ligger sänkt i en soffa i en lägenhet i Kiel samtidigt som det stormar, tokregnar och åskar utanför fönstret.
Det är som att vi flyger i turbulens. Och jag längtar efter landningen. Sen ska jag aldrig mer flyga.
Julen 2016: Barnen
Första julen utan barnen. Det gör ont. De är tvåhundra mil bort. Vi pratar på FaceTime. Jag öppnar deras julklapp och dör lite. Fina Hanna och fina Ella. Med stora hjärtan går de framåt i livet och jag hoppas verkligen att världen ska vara snäll mot dem under livet. För de är så godhjärtade och omtänksamma. Jag älskar att det blev just jag som fick bli deras pappa. Att det gör så ont att vara isär just idag är inte så konstigt. Det var så här det blev. Men, allt ska bli bra. Det bästa har inte hänt än.
Äldre
Alltså. Den här bilden som jag tog på order av min mamma. Kvällen jag kom ned hit till Kiel. Den är ganska skoningslös. Jag har blivit väldigt tunn och väldigt gammal. På ett år. Å andra sidan kan jag gå vidare i livet med bättre förutsättningar för hälsan. Och förhoppningsvis använda den här erfarenheten på kloka sätt.
Men, oj vad jag åldrats snabbt.
Saker jag gjort det senaste året
Krossat någons hjärta
Bott i sommarstuga mitt i vintern
Sålt samma stuga
Blivit skuldfri
Mött den stora kärleken
Fallit handlöst och blivit förälskad
Sålt bilen
Fyllt en viktig spellista med fina låtar tillsammans med Någon
Flyttat in i en tvåa och flyttat ut ur den igen
Varit lycklig
Smugit med kärleken
Träffat nya vänner
Stannat upp på Storbron och gråtit till fin musik
Blivit varannanveckasförälder
Steriliserat mig
Skrivit ett helt liv i en hemlig chatt
Gått omvägar på stan för att undvika vissa människor
Älskat och blivit älskad
Börjat cykla
Gjort mig alldeles för ensam för ofta
Tatuerat in massor av viktiga ord på kroppen
Känt att jag lever under hot
Haft alldeles för hög puls lite för ofta
Varit på Österlen för första gången
Fortsatt springa
Varit rädd
Nästan jobbat ihjäl mig igen
Släppt in Någon
Sett mitt stora barn flytta hemifrån
Svimmat ett par gånger
Flyttat in i en fyra med Sara som jag älskar och fyra barn
Gått ned 40 kilo i vikt
Sänkt mina blodfetter
Blivit insläppt av Någon
Hängt i Malmö en hel del och förälskat mig i staden
Gråtit när jag sprungit
Varit ledsen
Blivit friskare
Vandrat på Skåneleden
Sagt upp mig från jobbet
Gått från XL till M/S
Sagt hej då till de jag älskar inför julen
Givit upp
Börjat om
Blivit erbjuden flera jobb
Skrivit på ett anställningskontrakt
Gråtit på konsert
Åldrats mer än ett år
Varit närmare livet än någonsin
Kommit närmare döden än någonsin
Lämnat Sverige för att inte fira jul
Det har varit det värsta året i mitt liv.
Och det bästa.
God jäkla jul
Fyra dagar kvar till jul. Och jag orkar inte mer. Det här året har tömt mig på all energi nu. Så många trånga passager har passerats. Jag har aldrig upplevt så mycket smärta, ilska, sorg och mörker. Och jag har aldrig varit den som orsakat allt detta. Förrän nu.
Fyra dagar kvar till jul. Idag säger jag hej då till mina barn och till hunden. Ligger just nu i sängen och försöker härbärgera den känslan. Jag ska inte fira jul med mina barn. För första gången. Det gör ont. Så förbannat ont.
Alla de här klyftorna som öppnas nu, och som har öppnats under det här året. Jag hatar dem. Priset jag betalar för att jag vill leva. För att jag vill låta hjärtat och magen fatta besluten. Det är högt. Och nu har det nollat mig. Jag känner mig ensam, otillräcklig och omgiven av gråkall decemberluft.
Så nu lämnar jag Örebro. Flyr söderut till mitt andra hemland. Långt borta från de jag älskar mest av allt. Barnen, Sara, bröderna. Jul i exil. Så slutar det här skitåret. Försöker febrilt att knyta upp lösa trådar in i det sista, så att nästa år ska kunna starta på ett bra sätt. Försöker vara starkare och klokare än någonsin. Samtidigt som jag är tröttare än någonsin.
Allt kommer att bli bra. Det vet jag. Men det får gärna börja bli det ganska snart. Det här trycket måste släppa. Jag är trött på ensamheten. Trött på smärtan. På attackerna.
Nu åker jag till mamma. Försöker slicka mina sår. Låta mig tas om hand.
2017 måste bli något annat.
Fredag 16 december 2017
Imorgon, fredag 16 december 2017, ska jag:
Vakna upp bredvid den jag älskar.
Gratulera min mamma som fyller 73 år.
Lämna hunden på dagis.
Gå på möte hos min nya arbetsgivare.
Samtala med min psykolog.
Hänga en stund med vice statsministern.
Låna om en bok (jag läser för tolvåringen) på biblioteket.
Önska en ny låt i Musikhjälpen.
Fortsätta göra ordning i lägenheten.
Gå och lägga mig bredvid den jag älskar.
We open the door
We open the door
And as real as it seems
Are we really, really here?
If we are the eyes
We might as well stay closed
When we’re only seeing the black and the white
The blood in the sky
Let’s lift each other while we’re still alive
Now, we do this right
Now, believe this right
Now, we start living our lives
Now…
We planted our seeds
Stacked our steel to the sky
Made 10 000 years of mistakes
Relying on gold
Our faith is all we had
And when I touch you here in this room
Feeling consumed
You rescue me and I’ll rescue you
Now, we do this right
Now, believe this right
Now, we start living our lives
Now it ends tonight
Now, we’ll make this right
Now while we’re still alive
We won’t lose this feeling that’s burning inside
I won’t leave you, I won’t leave you
Here in this room
Feeling consumed
You rescue me and I’ll rescue you
Now, we do this right
Now, believe this right
Now, we start living our lives
Now it ends tonight
Now, we’ll make this right
Now while we’re still alive
We won’t lose this feeling that’s burning inside
We give the sky, no longer blind
We don’t need a reason, we don’t need a number
We’re already there, we’re already there
This is where we’ll keep it burning inside
Now, now, now
Now it ends tonight
Now, we’ll make this right
Now, we start living our lives now