Idag sprang jag två mil. Det var första gången för i år och det gick fort. Eller åtminstone fort för att vara jag. Det tog 1:54:11 och snittiden per kilometer var 5:38. Jag har aldrig sprungit två mil i det tempot. Ett tempo som var jämnt och skönt. Pulsen var också behagligt jämn. 177 som mest. 165 i genomsnitt.
Jag har sprungit två mil (eller längre) kanske tio gånger i mitt liv. Alla de gångerna under de senaste två åren. Det har gått långsammare och varit mycket kämpigare för kroppen.
Det verkar på något sätt som att min kropp börjat förstå att den kan springa. Med tanke på ryggskottet (som bara är en dryg vecka bort) och att jag haft ett konstigt litet viktras på kort tid så var den här löpturen ett fint kvitto på att kroppen verkar klara sig ganska fint.