Traditionsenligt vid Trehörningen. I år i lätt regn.
Glory glory Man united
Känns bra att Manchester United gick till final i Champions League. Inte minst genom gamla Paul Scholes som gjorde ett klassiskt Scholes-mål. Ikväll ska Chelsea och Liverpool göra upp om den andra finalplatsen. Krockar med det svenska eldandet.
Götgatan tur-och-retur, men ekologiskt
10:23 Svänger ut ifrån kommunhuset i Huddinge.
10:32 Står vid Magelungens västra strand och tittar ut över kolonilotterna som ligger mellan Rågsved, Myrängen och Fagersjö.
10:45 Efter lugn och behaglig körning genom Högdalen, Bandhagen och Svedmyra står jag på Sockenvägen och tittar ut över Gamla Enskede mot Globen.
10:51 Har tagit mig upp till Gullmarsplan via Enskede Gård. Står och laddar för att ta mig den sista hårt trafikerade biten in till Söder. Lugn och behaglig körning hittills. Men, nu ska jag tampas med fler filer och massa stressade yrkesförare.
10:53 Rullar ned för Johanneshovsbron mot Skanstull. Nedförsbacken gör att jag håller 50-55 km i timmen så jag blir inte alltför omkörd eller är i vägen.
11:00 Efter att ha snurrat runt och letat hittar jag till sist en parkering för tvåhjulingar på Östgötagatan. Framme. Helskinnad. Effektiv körtid cirka 25 minuter. Batterikapaciteten har knappast gått ned alls från full laddning.
11:01 Går från Östgötagatan via Skånegatan till Götgatan där jag ska träffa min lunchkompis Gunilla. Hoppas fåfängt på en lunch med panoramautsikt från Skrapan.
12:29 Efter en välsmakande vegetarisk lunch på en trottoarservering och en latte i solen på Nytorget med lite prat om jobb, livet och lite skvaller hämtar jag hjälmen på Gunillas kontor innan jag korsar Götgatan för att ta mig hem till mitt kontor igen. Sneglar söderut och förbereder mig på motlut.
12:39 Väntar på grönt ljus i korsningen Ringvägen-Götgatan. Nu gäller. Ett par hundra meter uppför Johanneshovsbron för att komma igenom Gullmarsplan.
12:43 Förbi Gullmarsplan. Stannar och kollar batteriläget. Bedömer att jag har ungefär 65 procents kapacitet kvar. Inga problem att komma hela vägen hem.
12:48 Enskede Gård – smala gator, små villor. Men jäklar i min lilla låda vad dyrt det är.
13:17 Efter att ha glidit fram i behaglig fart längs Hagsätralinjens tunnelbanespår har jag stannat i Stuvsta Centrum för att köpa latte. Tror mig ha hittat det optimala läget för gasen. Läget som optimerar effektuttaget ur motorn och sparar batterikapacitet. Indikatorn som visar återstående kapacitet har rört sig väldigt litet på vägen hem.
13:26 Kör sämre än när jag gjorde lattetestet förra gången. I sista rondellen välter muggen och mina vita sneakers blir lattespräckliga.
13:29 Drygt tre timmar efter att jag lämnade kontoret är jag tillbaka. På den tiden har jag hunnit åka Götgatan tur-och-retur samt kombinera möte och långlunch. Bedömer kapaciteten i moppens batterier till att vara 30-40 procent. Det får anses vara rimligt och till och med helt ok. Enligt tillverkaren E-max ska en människa som väger 75 kg kunna åka mellan 70 och 100 kilometer på en laddning under förutsättning att vägen är flack. Jag väger 20+ kilo mer och har åkt ganska kuperat. Inräknat min sträcka till jobbet har jag kört ungefär 40 kilometer.
Elmoppen är ett reellt alternativ för jobbresor. Jag hade knappast tjänat någon tid att tala om på att ta bilen. Absolut inte på att åka kollektivt. Det går att åka ekologiskt och egoistiskt på samma gång. Och ändå vara en effektiv arbetstagare. Alltså borde min arbetsgivare fundera på allvar om inte elmoped vore ett alternativ som tjänstefordon. Inte minst med tanke på att jag är övertygad om att de flesta resor som görs i kontorets poolbil genomförs av en ensam människa och är kortare än 40 kilometer.
Desire
Spelades nyss på radion. Det är tjugo år sedan och Bono var snyggast i världen. U2 var det största bandet och jag var sjutton år. Desire är en grym låt.
Räckviddstest
Idag är det dags att kolla räckvidden på moppen. Ska träffa min vän Gunilla på söder för lunch. Solen skiner och det är försomrigt ute. Självklart tar jag moppen. Det blir ett bra test för hur länge det går att köra på en laddning. I värsta fall kommer jag inte hem igen. Då får jag lida i solen.
Största utmaningen: sträckan från Gullmarsplan till Götgatan. Här brukar bussar, bilar och budbilar vara riktigt aggressiva.
Arga lappar
Du har med all säkerhet sett dem på jobbet, i porten, tvättstugan, studentkorridoren… de arga lapparna som talar om hur du förväntas göra. Nu finns en skön blogg som samlar på såna. Den här kan nog vara den bästa jag sätt, nånsin:
Trädgården 28 april
När barnen får bestämma
Jag har haft en strålande arbetsdag. Vi hade en teckningstävling i Arena Huddinges monter under helgens Huddingedagar där barn fick rita hur de vill att de ska se ut där de bor när de blir stora. Idag fick jag gå igenom alla dessa teckningar, scanna och publicera. Kände att jag vill bo i barnens Huddinge.
Vaccineringstårar
Trots att Ella injiceras många gånger varje dag med insulin tycker hon det är lite tråkigt att ta fästingvaccin. Några tårar som botas med Pippi-plåster och glass (som förstås leder till en insulininjektion).
Slår in en öppen dörr
Är det inte konstigt att i ett land som gärna befriar länder vars ledare inte respekterar mänskliga rättigheter slåss ledaren för att landet självt inte ska behöva respektera de mänskliga rättigheterna i det som landet kallar kriget mot terrorn?
Läs meningen igen om du inte förstår. Det handlar om George W Bush och CIA:s motvilja att dra gränser för hur förhörsledare ska behandla fångar USA tar lite överallt i världen.
Hittade en ganska kul blogg på temat: American Terror.