Jag skulle vilja åka till Berlin. Bo där ett tag. Komma på vad jag ska göra. Känna efter vad som är mitt uttryck. Text? Bild? Samtal? En grön storstad med rum att andas. En plats där mångfald vinner över enfald. Känner mig lite instängd och behöver inspiration. Ledig först i september. Kanske då.
en fråga
Står du ut till efter sommaren? Hon frågar men konstaterar samtidigt att jag måste om jag vill ha hjälp. Så jag svarar ja.
Sex veckor ensam
Nu har det gått drygt sex veckor sedan jag isolerade mig vid mitt skrivbord hemma på Hamnplan. Känns som sex år. Intressant och lärorikt. Kommer aldrig utsätta mig för något liknande igen. Åtminstone inte när jag förväntas kunna arbeta och vara produktiv samtidigt. Status efter sex veckor:
- Självförtroendet lågt.
- Självkänslan låg.
- Smärtan i bröstet och huvudvärken gör att jag funderar på vad det är i mitt sätt att leva som kommer döda mig – hjärtinfarkt eller stroke?
- Jag tror att jag levererar, men får för lite feedback på om jag gör det eftersom de jag jobbar åt/med inte sitter här i lägenheten.
- Jag borde vara på väg att fasa ut jobbterminen nu, men istället är det mer intensivt än någonsin.
Planering. Är inte min grej. Just nu betalar jag ett visst pris för det. Men, å andra sidan, jag är halvvägs till skolavslutningen och får avlösning. Och med lite tur har valpen Vilda nu blivit så pass rumsren att jag kan flytta tillbaka till kontoret om någon vecka. Det finns alltså hopp. Heja.
Sömn
Jag sover i genomsnitt 6 timmar och 22 minuter varje natt. Inte tillräckligt.
Allt är som vanligt
Jag försöker vara alla till lags.
Jag har ont i bröstet.
Jag håller på att jobba ihjäl mig.
Den djupare innebörden i detta är oklar.
Prata om det. Få hjälp.
I morse var jag och Camilla på barnkliniken för att prata med kurator och psykolog igen. Om Ella, diabetes, ansvarstagande, vardag, ångest och annat. Jag mår ganska bra efter de där samtalen. Borde ha dem oftare. Lite som Tony Soprano.
Att fylla fyrtiotvå
Att fylla fyrtiotvå går ganska bra. Alla fina människor som ringer, messar och grattar på Facebook eller twitter eller Instagram gör att dagen känns skön. En dag som började med att finaste kören sjöng för mig och jag fick två fina böcker av barnen och Camilla. När sen min kompis Lollo i Huddinge skickade det här klippet kom solen fram utanför fönstret. Tänk vad fint ändå.
Karl Hyde – Cut Clouds
Get lucky
Oj vad det här är bra. Känns som att sommaren kommer tillhöra Daft Punk.
Saker min hundvalp tuggar på
Vi rör oss i några kvarter på Öster i Örebro. I Oskarsparken, utanför lilla barnets skola och på Kanalvägen vid Svartån. Här är en slags topplista över vad valpen Vilda tuggat mest på under de här två veckorna hon bott hos oss under våra små utevistelser:
1. Sten/grus/kvistar/löv
2. Cigarettfimpar
3. Cigarettpaket
4. Godis-/glasspapper
5. Rödvinsspyor
6. Tunna latexhandskar
7. Glasbitar från krossade flaskor med spånk
Punkten 1 känns helt okej. Det är organiskt material som inte lär skada henne särskilt mycket. Punkterna 2-7 är en skamlista. Skabbiga människor som använder staden som soptunna. Bor i mina kvarter.