jag pratar med mig själv

Prydlig frisyr – OK
Glasögon putsade – OK
Jobbmobilen laddad – OK
Kalendrar synkade – OK

Kvällen är kall. Bästa sommaren är slut. Jag pausar det riktiga livet efter fem veckor i den ocensurerade verkligheten. Sommaren har lärt mig massor av saker. Jag kommer sakta men säkert närmare lösningar på saker som tidigare verkat olösliga. Imorgon börjar jag med att leda ett APT. På tisdag deltar jag i en planeringsdag om regionala kärnor och ska försöka hinna med ett lönesamtal. Det ligger ett par hundra mail och väntar.

Mest av allt ser jag fram emot att träffa några underbara människor jag inte sett sedan juni blev juli. Okej, då åker vi.

Har lagt in mina väskor i min kompis/kollegas båt. Vi är två, kapten Berglund och matros Welander, som ska korsa Östersjön mellan Gotland och Nynäshamn. Vi räknar med att lämna Visby vid 18 eller 19. Framme i Nynäshamn mitt på dagen imorgon. Just nu blåser det 10 sekundmeter. Kommer mojna ikväll.

Det här kommer bli asbra. Ett perfekt slut på en fantastiskt vecka.

Luften gick ur mig lite idag. Ett gäng av mina fina kollegor åkte hem. Våra aktiviteter avklarade. Känner att jag saknar Ella. Hanna. Och Camilla. Skulle vilja ha dem här och ligga på en strand. Så med en ganska tomt sinne lät jag dagen passera. Utan seminarier eller mingel. Istället god Visbyglass, en skön strand- och grändpromenad och häng på bästa båten. Båten jag mönstrar på imorgon för att segla hem med.

Hem till de jag saknar ganska mycket nu efter en intensiv period. Men, jag skulle ännu hellre vilja att de kom hit. Till den här makalöst vackra platsen.

Stora dagen. Våra två seminarier hölls. Bra blev det. Liksom kvällens middag. Massor av trevliga, kunniga och spännande människor med mycket att berätta och diskutera. En sån här dag har jag världens bästa jobb. På bästa ön.

Trots att Tyskland förlorade.

Tar emot fler kollegor som anländer. Träffar spännande människor. Missar seminarier för att de är fullsatta. Inspireras av kraften från unga samhällsentreprenörer. Blir frustrerad på ett seminarium om diabetes, ett ämne som berör mig personligen. Laddar inför morgondagen, vår dag.

Jag hälsar på och träffar människor jag känner lite överallt. Fler här än i vardagen. Det känns som att det är en signal på något sätt.

Kommer fram till huset vi bor i vid tretiden på morgonen. Några korta timmars sömn senare gick söndagen mest åt till att landa här på bästa ön. Strålande väder, massor av människor och de där fantastiska kollegorna. Jag önskar att alla som arbetar med samhällsutveckling på ett eller annat sätt kunde komma hit till Almedalsveckan. Här finns så mycket kunskap och erfarenhet att ta del av. Och det måste finnas ännu fler som har saker att berätta.

Inspiration. På bästa ön i bästa vädret.

Lämnar Stuvsta för en veckas arbete i världens finaste Visby, på världens bästa ö, Gotland. Ska se till att våra egna seminarier fungerar som tänkt och fylla huvudet med kunskap på andras. Troligtvis byter jag ett par visitkort med andra, dricker ett par glas rosévin och blir lätt rosatonad av solen.

Intensivt, intellektuellt och soligt. Kan nog bli en bra vecka.

Det har blivit dags för en ny katalog och en ny kollektion åt LipFish. Kul söndagsarbete. Som avbröts för lägenhetsvisning och återupptas i morgon på förmiddagen.

Ont i huvudet, check
Ont i magen, check
Ont i bröstet, check
Klar för nästa vecka, un-check.

wordle.net. En bra grej. Klipp och klistra in en text. Eller en URL. Så får du en fin sammanfattande ordbild. Jag roade mig med att göra några idag. Tack till Kairos Future för tipset. De hade jämfört regeringens vårbudget med oppositionens skuggbudget.

Så det roliga kan också användas på lite större allvar. Dagens grej. Och det är inte ens något nytt. Tag clouds, liksom.

En femdagars turné är slut. Gotland. Mora. Sista dagen började på ett spelarhotell och slutade i en hoppborg utanför ett burgarhak i utkanten av Uppsala. Nu handlar allt om att samla ihop huvudet till ännu en tokintensiv arbetsvecka.

Lämnar ön strax efter lunch. Kliver in hemma fyra timmar senare och äter en snabb och minimalistisk måltid, byter väska och sätter mig i bilen tillsammans med Ella och Camilla för att åka de dryga fyra timmarna upp till Mora och Starlet Cup. Innebandy och vårsol den här helgen.

Noterar att det finns minst lika många amerikanska bilar som människor i trakterna mellan Sala och Avesta.

Kollat upp våra två seminarielokaler. Grymma. Hittar bästa mingelstället på hela ön. Okänt men fantastiskt. Hinner dessutom luncha i Alskog. Och trolla ihop en tydlig struktur. Huddinge kommer synas och trivas i Almedalen i juli. Imorgon sammanfattar vi läget och skriver färdigt konceptet. Dessutom intensivt arbete med av de skönaste och intensivt bästa människor jag nånsin haft förmånen att arbeta med. På bästa ön.

En jäkla bra dag på jobbet.

Fantastiska Visby. Här och planerar inför Almedalsveckan. Spikar program, kolla lokaler. Träffar människor. Tillsammans med två fantastiska kollegor. Kul. Och till och med regnet är vänligt och varmt. När det säger välkommen.

Välkommen hem.

Byter den för stunden ganska sura kranskommunsvardagen mot finvardag ett par dagar. Åker till Visby för att planera och reka inför årets insatser i Almedalen. Känns lovande att om några timmar kunna titta ut över den här horisonten.

I brist på hav är det här mitt ställe. När jag har tid på morgonen svänger jag förbi här på väg till kontoret. Den lilla övergödda sjön Trehörningen. På morgonen är det ganska stillsamt här. Några sjöfåglar ligger och guppar på vattnet. Det är inte Visby. Inte Kiel. Men, det får duga för stunden. Det går att ta några djupa andetag här. Innan jag vänder mig om, sätter mig på moppen och styr mot jobbet igen. Under den här:

Det var skönt att stå bakom kameran igen. Jag borde göra det oftare.

SMS. Facebook. Att fylla trettionio var sweet. En intensiv arbetsdag. Fullt upp. En fantastisk post-ironisk spelning. Sköna människor. Hålla kursen. Eller åtminstone försöka. Jag känner stor tacksamhet. Har förmånen att arbeta med människor som har hjärta. Nu planerar jag resten av helgen. Ska jobba. Med texter. Och bilder. Träffa min pappa. Kanske min syster. Och en bror.

Men framför allt låta mig firas av de som kanske mest av alla verkligen vill fira att jag fyller år. Ella. Hanna. Camilla. Mina barn och mitt livs kärlek. Som väckte mig med sång och kärlek på morgonen. Men sen inte sett mig.

Jag är nog i väldigt mycket mer än jag ser omgiven bra saker. Men, det är svårt att hålla kursen när jag inte vet var målet är. Hur som helst. Tack.

På riktigt. Tack.

Det har gått en timme sedan senaste gången Facebook kallade på uppmärksamhet för att någon uppdaterade sin status. Push-meddelandena från min äppelmärkta telefon kommer inte längre. De flesta har nog varvat ned nu. Jag läser. Och skriver. Försöker få ihop ett klokt förslag för en viktig utvecklingsinsats. Ett beslutsunderlag. Ett delprojekt.

En ganska bra tid att läsa och skriva. Natten. När inga andra tankar tar plats. Inga andra människor vill ha uppmärksamhet.

Igår var en jobbig dag. Inatt var bättre.